Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon trindlagd var och liksom svarfvad.
I skinnpäls hvit och hemmagarfvad
re’n till det yttre, hvad hon tog sig ut!
När hon steg in, det jämt betydde,
att grått humör på dörren flydde,
och att en treflig pratstund grydde,
tills soligt vardt, hvad mulet var förut.
Jag henne en gång förr besjungit;
den korta visan isnart förklungit . . .
Till hennes bild jag gärna ätervändt,
ty goda ord kan ej för många
i skrifters maskor någon fånga.
O, de behöfvas bland de vrånga,
som idligt strömma till i tal och pränt.
För många år se’n, fyrti redan,
hon gått till evig hvila, sedan
ett långt och gladligt dagsverke hon gjort.
När hon och mannen Vastorp lämnat,
allt världens ve på dem sig hämnat:
det vackra bo’t i spillror rämnat,
och barnen gjort det till en jämmems ort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
