Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg [av Viktor Rydberg]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträcker Göteborg öfver detta samhälle, hvars ansökan att
blifva med Göteborg såsom en förstad förenad, dock denna
gång väl icke lärer komma att förvägras. Majornas
befolkning uppgick år 1856 till 8,000.
Yid Majornas yttersta ända ligger den staden tillhöriga
hamnen »Klippan», utgörande station för sjötullen.
Ännu längre bort, f mil från staden, ligger Ny a
Varf-vet, utgörande depöt för en del af örlogsflottan.
Vestra, Östra och Nya Haga, belägna söder om staden,
mellan nya alléen och den gamla fästnings-skansen „Kronan“,
hvilken ligger på det temligen höga berg, som begränsar en
del af Hagornas södra sida. Tillsammans bilda dessa
förstäder en ganska regelbunden paralellogramm, af 25 tunnl. areal,
hvilken genom de någorlunda raka gatorna är indelad i
skäligen reguliera rutor. De hufvudsakliga gatorna äro:
Landsvägsgatan, Mellangatan, Vestra Skansgatan, Nygatan,
Fri-gångsgatan, Bergsgatan, Sprängkullsgatan, Hussargatan,
Skolgatan, Östra Skansgatan, Alléegatan, Nygatan och Pihlgatan.
Stampen, mellan fattighusån och Gullbergsvass, på en
rymd af 20 tunnl. Förstadens snart sagdt enda gata,
Fattighusgatan, sträcker sig utåt fattighusån och fortsättes
sedermera förbi nya kyrkogården ända till närheten af den gamla
skansen „Lejonet11*).— Mellan Stampen och elfven utbreder
sig den vidsträckta Gullbergs vass af närmare 200 tunnl. yta,
öfver hvars södra kant jernvägen nu löper. Här öppnar sig
ett stort fält för stadens naturliga utvidgning.
*) Denna skans, som korresponderar med den midt emot liggande
skansen Kronan", har intagit platsen efter den historiskt bekante
Gullbergs fästning, som tros varit byggd af Kon. Birger Magnusson, i
början af 1300-talet, till en gränsfästning mot Norge. På Carl XI:s
befallning förstördes sista lemningarne af Gullberg och uppfördes i stället det
torn, hvarom nu är fråga, och hvars kanske största märkvärdighet
består deri, att man antager, det första grundtanken till Vaubanska
be-fästningssystemet är lånad ifrån det lilla tornet »Lejonet" och dess
kamrat „Kronan*, Göteborgs „forts detachés".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
