Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Majorna kan spåras redan å en gammal karta av år 1655, där under
namnet »Majerna» finnas upptagna sju små hus ungefär vid nuvarande
Slotts-skogsgatans början.
Genom kungl. resolution den 20 januari 1651 skänktes till staden »till
dess större utrymme Elfsborgs ladugård med alla dess egor (doek
undantagandes ett stycke land kring om Ryssås skans till Officerarnas hästar,
så ock den hage, som Djur- och Ängevaktaren bor uppå) att njuta, bruka
och behålla evärderligen, qvitt och fritt för all dess ordinarie och extra
ordinarie ränta», vilken donation emellertid kort efteråt, eller år 1656, åter
indrogs till Kronan och anslogs till landshövdingens lön. — Till belöning
för de stora uppoffringar stadens borgare underkastat sig under Karl XII:s
krig donerades genom ett i Torpum år 1716 utfärdat brev på vissa
villkor förenämnda områden (och, som det vill synas, ytterligare någon mark)
ånyo till staden. Ehuru de till privilegierna fogade villkoren icke stode
att uppfylla, stadfästes emellertid donationen av konungen men
upphävdes redan år 1719 av ständerna, varvid området i fråga ånyo indrogs till
Kronan, som först i samband med Majornas införlivning med Göteborg
(1868) mot vederlag på nytt överlät Kungsladugård med utmarker till
staden, i vilken överlåtelse dock stipulerades, »att den till
Slottsskogslägenhe-terna hörande duglige skog bibehölls för att till parkanläggning för staden
användas ».
I äldre tider var Majorna, som under 1700-talet utvecklade sig till ett
betydande förstadssamhälle, huvudsakligen bebott av sjöfolk och
varvsar-betare, i själva verket Göteborgs hamnstad, enär större fartyg den tiden
endast med svårighet kunde gå upp för älven till Göteborgs inre hamn.
Sina glansdagar upplevde samhället under senare hälften av 1700-talet och
början av följande århundrade. ■— I kyrkligt hänseende var samhället
uppdelat i Amiralitets- och Mariebergsförsamlingarna, som från 1821 kallades
förenade Kustförsamlingarna och sedermera 1826 sammanslogos till Karl
Johans församling med en gemensam kyrka. Sedan Majorna 1847 erhållit
handelsrättigheter i likhet med själva staden, blev frågan om dess
införlivning aktuell. Efter långvariga underhandlingar blev genom kungl. brev
den 1 februari 1867 Karl Johans församling fr. o. m. 1868 års ingång
inkorporerat med Göteborgs stad. Den areal, som härigenom tillfördes
staden, utgjorde omkring 670 har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
