Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt lägre, än man skulle vänta sig av Majornas införlivning, särskilt om
man tar i betraktande, att den officiella folkmängden i Karl Johans
församling år 1865 uppgick till icke mindre än 11,685 personer. Nämnda
förhållande hänger emellertid närmast samman med otillförlitligheten av
1860-talets siffror. 1868 års folkräkning tjänade också egentligen till att rätta
de överdrivna folkmängdsuppgifterna från föregående år. — Tack vare
Ma-jornas införlivning erfordrades endast en tidrymd av 18 år för en
fördubbling av Göteborgs folkmängd sedan år 1850, på samma gång Göteborg
genom denna expansion kom att överskrida det första halva
hundratusentalet.
År 1870 uppgick Göteborgs folkmängd, enligt samma års folkräkning,
till 56,288 personer, i vilken siffra emellertid även inräknats 746 personer,
som vid folkräkningen påförts staden såsom därstädes anträffade, men
utan bestämd kyrkoskrivningsort. De första åren av det årtionde, som
nu börjar, karakteriseras av glänsande högkonjunkturer med ty åtföljande
stark folkökning. År 1875 hade invånarantalet ökats till 65,858 personer.
Det är under denna period Bergslagsbanan börjar byggas, och
industrialismens genombrott på allvar begynner. — Verkningarna av 1878 års
ekonomiska kris komma knappast till uttryck i befolkningsstatistiken. Den
folkminskning av 360 personer, som kan konstateras i folkmängdssiffrorna
mellan åren 1879 och 1880, den enda folkminskning Göteborgs statistik har
att annotera sedan 1846, är nämligen endast skenbar, då den närmast
är en följd av de riktigare uppgifter, som erhållits genom 1880 års
folkräkning, enligt vilken Göteborgs folkmängd vid sistnämnda års slut
uppgick till 76,401 personer. Föregående års siffror torde, av allt att döma,
ha varit för höga. I själva verket har staden även vid ifrågavarande
årsskifte att uppvisa en icke obetydlig folkökning.
Ser man utvecklingen i stort, har man vid början av 1880-talet att
konstatera nära nog ett stillastående under ett år, nämligen under år 1883, men
går sedan folkökningen framåt med stormsteg. Under åren 1884 och 1885
ökades sålunda folkmängden med omkring resp. 4,700 och 4,800 personer,
så att invånarantalet vid sistnämnda års slut uppgick till 91,033 personer.
Det är även under detta tidsskede örgrytes urbanisering vidtager: Gårda
börjar växa upp, och de första planerna på Örgrytes införlivning se dagen
1882—85 men resulterade endast i att det då ännu föga bebyggda Dandala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
