Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pr 1,000 invånare av medelfolkmängden. Senast konstaterade dödstal (för
år 1921) uppgår till 11 %o. Motsvarande tal för rikets samtliga städer uppgick
samma år till 11,3 °/oo samt för Stockholm till 11,6 °/0o, vilket utvisar en
gynnsam ställning för Göteborg.
Fig. 2. Befolkningsrörelsen (i 5-ärsmedeltal pr 1.000 inv.) 1801—1920.
Giftermålstal —•—, födelsetal — — — och dödstal ’ -
Diagrammet avær i genomsnitt för femårsperioden det årliga antalet ingångna äktenskap,
levande födda samt döda i promille av medelfolkmängden.
Dödligheten är emellertid, som bekant, mycket olika inom de olika
åldrarna och könen, varav nedanstående tabell C ger en uppfattning.
Störst är givetvis dödligheten under första levnadsåret, då bortåt vart
tionde barn bortryckes av döden, men avtager sedan ytterst snabbt. Minst
är dödligheten, utan undantag, mellan 10—15 år —■ här i Göteborg f. n.
ej stort mer än 3 på tusendet. Inom mankönet är i regel dödligheten större
än inom kvinnkönet, undantag bildar endast förenämnda åldersgrupp
(10—15 år). För de gifta männen ter sig dödstalet i samtliga åldersgrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
