Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgs municipalsamhälle mellan staden och Långedrag, Mölndal och
samhällena utmed Boråsbanan och Västra stambanan. Ehuru icke införlivade
med Göteborg äro dessa utsocknes samhällen ur stadsplanesynpunkt ett
med staden. Denna omständighet, motortrafikens införande med
spårvägar och automobiler samt det moderna livets allt större krav på utrymmen
för ständigt nya och skiftande ändamål har gjort, att Göteborgs
stads-planefråga på senare åren vuxit ut till ett vidlyftigt tekniskt och socialt
organisationsproblem.
För att få underlag till att i någon mån behärska detta problem ha under
sista tiden vidlyftiga terrängundersökningar utförts, omfattande ett
område av nära fem gånger stadens areal. På grundval av detta samt
statistiskt och tekniskt material ha planer uppgjorts för det stora
områdets uppdelning för olika ändamål, såsom för bostäder av olika slag,
industri, trafikanordningar och trafikleder, parker och parkbälten m. m.
På grundval av denna organisationsplan kunna numera detaljerade
stadsplaner uppgöras för vilken del som helst av stadsområdet med säkerhet
för att varje del kommer i riktigt sammanhang med stadsorganismen.
Undantag härifrån utgöra emellertid de områden, som äro beroende av
vissa bangårds- och hamnfrågors lösning, men i övrigt kunna nu de olika
delarna av staden, liksom stenarna i en mosaik, givas sådan gestaltning,
som samklangen med det hela fordrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
