Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gator, vägar och planteringar. Av W. HUGGERT och K. E. WALLMAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad gator och öppna platser inom den äldre staden beträffar, gjorde
stadens styresmän under 1600-talet aktningsvärda bemödanden för att de skulle
befinna sig i gott stånd. Redan år 1629 stensattes Stora Torget. Under
åren 1624, 1630 och 1632 stensattes de öppna platserna intill stadsportarna
i samband med dessas uppförande. Den 8 maj 1639 utfärdade magistraten
en förordning, att de borgare i staden, som hade olagda gator framför sina
gårdar, skulle »till nästkommande S:t Johannes tid låta dem stensätta».
Därest sådant ej bleve tillbörligt efterkommet, skulle gårdarne eller tomterna
frånkännas ägarna och efter värdering inrymmas till dem, som »därtill ville
accomodera sig».
Enligt utfärdad förordning skulle gatorna vara »med småkullrige och
trinna gråstenar stensatte, at man medelst deras continuerliga renhållande,
som hwar och en Husägare drager försorg om vid hwarie wekas slut, uti
regn-acktig wäderlek, utan at blifwa smutsig, kan gå helt beqwäm, förutan det at
alt kommande regnwattn, och der af förorsakad or enlighet efwenwäl af
gatornas slutning har sitt aflopp uti kanalerna».
Vad effekt dessa påbud på sin tid kunna ha åstadkommit, är ej gott att
veta; i alla händelser tyckes gatornas beskaffenhet i början av 1700-talet ha
varit allt annat än god. Ur »Magistratens i Götheborg Förordning och Påbud
etc.» fastställt av landshövdingen Nils Posse 19 april 1722 hämtas följande:
»IX. Såsom det esomoftast klagas, at når en och annan för sin tompt låter
sten-läggia, det den ena grannen mycket öfwer watterpasset låter förhöga sin gata för
den andra, så at på sidstone gaturne blifwa helt deformerade, oj ämne och f örhögde,
hwilket alt är både oskähligt och oskickeligit, och således intet tillåtas bör. Så
andrages det ock, at dehls vid slik stensättning intet bekymbra sig om, at få
någon fast jord, sand eller grus at sättia uti, utan taga dyy, swindyngia och
dylikt ströendes allena något litet sand dertil, hwarigenom gaturne på det ena
stället mehr än det andra siunka och blifwa hohliga, så at desamma intet allena
med wagnar och kärror beswärl. passeras kunna, utan ock sambias wid
rägnda-gar och eljest, watn och orenlighet deruti, som förorsakar stank och elack lucht;
Altså förordnas härigenom:
1) Det ingen stensättning eller förändring wid gaturne bör skie, innan
wederbö-rande sig hos Magistraten har angifwit, til den ändan at Stadens betienter blifwa
tilförordnade at justera och af mäta huru högt gatan efter waterpasset kan
tillåtas at förhögas, ho annorlunda giör, må wara förtänkt at des arbete första gången
skall blifwa oprifwit och onyttigt giordt, och sedan om det oftare skier, at den
samma för olydno och Förbudz brott skal warda afstraffat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
