- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
99

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gator, vägar och planteringar. Av W. HUGGERT och K. E. WALLMAN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som sammanprässas med gatuvält, varefter stenen sättes i sand. Som
exempel på stensättning av sistnämnda slaget kan nämnas den under åren 191g—
1921 utförda delen av Gamlestadsvägen mellan bron över Säveån ocli
korsningen med statens järnvägar.

Smågatsten. Första gången denna kom till användning i Göteborg var år
1905, då en provsättning gjordes i Järnvägsgatan. Enär denna utföll till
belåtenhet, började man snart nog använda smågatstenen i stor utsträckning.
Numera användes den väl så mycket som den större tuktade stenen.
Smågatstenen har i det närmaste kubisk form med en kantstorlek av 8—10 ä 10
-—12 cm. På grund av att dess bäryta är så liten, fordrar den ett fast
underlag. Vid sättning med smågatsten iordningställes därför underbädden på
liknande sätt som vid nyanläggning av en makadamiserad gata, varefter
påföres 2 ä 3 cm. sand, i vilken stenen sättes. Stenen lämpar sig synnerligen
väl till förstärkande av körbanorna å förut utlagda makadamgator, å vilka
trafiken vuxit så att makadamiseringen ej är tillräckligt hållbar. Gator
satta med smågatsten ha visat sig mycket bra kunna motstå inverkan av
den numera så vanliga tunga lastbilstrafiken. Kostnaden för sättning
med smågatsten utgör ungefär 60 °/0 av kostnaden för sättning med tuktad
sten, om sättningen i båda fallen utföres på gammal makadamgata.

Underhållskostnaden för stensatta gator uppgick 1913 till c:a 8,000 kr.
och 1921 till c:a 50,000 kr.

Makadam. Första gångerna makadam användes i Göteborg var som förut
nämnts 1836 vid Stigbergslidens reparation samt sedermera vid omläggningen
av Södra Vägen år 1862. Inom den äldsta staden har makadamen kommit
till användning endast på en del öppna platser samt ett fåtal gator. I
stadsdelarna utanför Vallgraven ha däremot de flesta gator ursprungligen varit
belagda med makadam.

Utläggandet av en makadamgata tillgår på så sätt, att, sedan eventuellt
befintlig matjord bortschaktats, erforderliga terrasseringsarbeten utföras
till ett djup av c:a 40 cm under blivande gatuyta. Ovanpå det terrasserade
planet påföres ett 20 ä 30 cm tjockt skärvlager med en skärvstorlek av högst
6 x 12 X 25 cm. Består grunden av lera, påföres ett 5 ä 6 cm tjockt gruslager
innan skärven utlägges. På skärven lägges c:a 5 cm grovt grus, varefter det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free