- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
103

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gator, vägar och planteringar. Av W. HUGGERT och K. E. WALLMAN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gångbanor och rännstenar

Vid nyanläggning av en gata utläggas i regel gångbanorna grusade.
Härvid terrasseras först till c:a 20 cm under blivande gångbaneyta, varefter
skärvas med ett c:a 10 cm tjockt lager mindre skärv, som pågrusas, stötes och
avjämnas. Ovanpå skärven lägges singel eller makadam, som därefter
bindes genom nedsopning av fin sand under vattenbegjutning och stötning, till
dess ytan blir fast och
jämn. Gångbanan
avgrusas härefter med
groft grus eller
makadamgrus.

Kullersten har förr
använts som
gångba-nebeläggning och
finnes ännu kvar å några
få äldre gator.

Kalksten användes
som beläggning i
gång-.banorna redan år 1848.

I och med
omläggningen och
stensätt-ningen av gatorna i staden innanför Vallgraven, ordnades även trottoarerna.
Nämnda år lades trottoarer av kalkstenshällar å Kungs- och Korsgatorna,
å en del av Kyrkogatan samt å Östra Hamngatan utmed Börsbyggnaden.
Under de närmast följande åren belädes trottoarerna å samtliga hamngator
likaledes med kalkstenshällar. Dessa, som genom slitning bliva mycket
glatta, ersättas numera vid omläggningar av gångbanorna med annan
beläggning.

Gångbanesten, en tuktad sten av något mindre dimensioner än den som
sättes i körbanorna, samt smägatsten ha på de sista femton åren kommit till
användning som gångbanebeläggning. Enär en med tuktad sten satt
gångbana är rätt ojämn att gå på, utlägges vanligen i en dylik s. k. gångbaneflis.
Förr användes härtill kalksten eller betong, men på grund av dessa materials
mindre slitstyrka har man numera övergått till granitflis, vars dimensioner
äro bredd c:a 42 cm, djup 20 cm och längd 100—200 cm.

Fig. 20. Tjärmakadamisering, Parkgatan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free