- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
189

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en definitivam sententiam avhjälpas och slitas». Denna kämnersrätt, vars
ledamöter sålunda år för år ombyttes, blev enligt kungl. brevet den 21
juli 1720 förändrad till en ständig kämnersrätt med en præses och fyra
ordinarie kämnärer, av vilka två borde vara studerade och lagfarue och de
andre bägge måste vara kunnige i handelsväsendet till att giva behörig
upplysning, när sådana mål forekomme. Med dessa befattningshavares
tillsättning skulle förhållas på samma sätt, som med rådmän vore vanligt.
Käm-nersrätten lämnades makt att själv exekvera sina domar under den
ap-pellabla summan, i Göteborg 50 daler silvermynt.

Beträffande stadsstyrelsens underlydande tjänstemän innehöll, som förut
nämnt, 1621 års privilegier, att rådet skulle hålla två syndicos eller
sekreterare, den ene för svenska språket och den andre för holländska. Det
är ej känt, huru första tiden sekreteraregöromålen handhades, men 1629
tillsattes en syudicus, holsteinaren Daniel Dange, sedermera burggreve.
Längre fram omtalas två sekreterare, en för svenska och en för tyska
språket. Någon syndicus för holländska språket har veterligen ej varit i tjänst
och detta språk har knappast kommit till användning i offentliga
handlingar, utan ganska tidigt undanträngts av tyskan, som dock redan från
början av 1640-talet upphört att vara protokollsspråk i staden. Rådet
synes för övrigt den första tiden hava anställt tjänstemän och betjänte för
de olika forvaltningsgrenarne i mån sådane funnos behövliga.

I 1695 års avlöningsstat upptagas förutom borgmästare och rådmän
följande befattningshavare: en sekreterare, en kanslist, en medieus, en
bokhållare (denna befattning tillmättes stor vikt och innehavaren skulle förses
med konungens fullmakt), en notarius eller aktuarius vid rådstugan, en
notarius vid kämnersrätten, en kassör, en vägare, en fiskal, ett stadsbud,
en stadskvartermästare (förestod inkvarteringen), en överskult och en
underskult (närmast motsvarande vår tids stadsfogdar), en hamn- och
torgfogde, en båkvaktare (för uppsikt å Vinga båk), fem stadstjänare, en
tiggarefogde, en tuktare och en skarprättare.

Under stadsstyrelsen lydde även stadsvakten. Redan Gustav II Adolf
hade förordnat, ato på det borgerskapet icke med någon vakt måtte
besväras, skulle från Sävedals härad utskrivas 48 knektar, vilka kunde komma
till staden och hålla vakt. Vid indelningsverkets genomförande i häradet
på 1680-talet ställdes till stadens förfogande 44 rotar, och soldaterna från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free