Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för vissa förrättningar m. m., inkomster, sofn ej kunna till beloppen
beräknas men som sannolikt ej voro obetydliga. Å andra sidan berodde
avlöningarnes utbetalande därpå att stadens inkomster räckte till fullo för
alla utgifter och i sådant avseende innehöll Karl XI:s ovannämnda
reglemente, att »skulle någon gång hända, att medlen intet indrogo den summa,
som till statens avlöning och publika byggnader rekvireras, så måste
bristen på vars och ens aflöning proportionaliter ankomma».
Utvecklingen under frihetstiden
Såsom ovan angivits, förlorade Göteborgs stadsstyrelse slutgiltigt sin
förnämliga och från rikets övriga städer avvikande prägel år 1719 eller
ungefär samtidigt som Sveriges stormaktsställning föll i spillror. Den nya tid,
som inbröt, kom med nya ideer om den ändamålsenligaste maktfördelningen
inom statens verksamhetsområde, och en avspegling härav gav sig ock
tillkänna inom det kommunala livet, särskilt i en stad sådan som Göteborg,
där magistraten dittills haft oinskränkt maktfullkomlighet över
förvaltningen av stadens angelägenheter. Visserligen hävdade magistraten till
en tid, stödd på de gällande privilegierna, sin maktställning mot de anspråk
på medbestämmanderätt, som borgerskapet i gemen framställde, liksom
ock mot det allt större inflytande på de administrativa angelägenheterna,
som statsmyndigheterna i orten gjorde gällande, men den följande
utvecklingen präglas av tillbakagång för magistraten på båda dessa områden.Den
mera aktiva verksamhet med avseende å handel och näringar, som den
tidigare stadsstyrelsens organisation åsyftat, hade redan tidigare börjat
avmattas. Såsom ovan nämnts skulle ett av de tre kollegier, i vilka
stadsstyrel-sen fördelades enligt 1639 års instruktion, vinnlägga sig om
»commersier-nas erhållande». Magistratens befattning med dylika angelägenheter
trädde snart nog till sidan för den verksamhet härutinnan, som
omhändertagits av enskilda handelsidkare eller deras sammanslutningar, köp- och
han-delsgillet, som inrättades 1661, och i all synnerhet handelssocieteten, vars
betydelsefulla insats inom detta område omfattade tiden från 1734 till den
nya näringslagstiftningens tillkomst i mitten av 1800-talet. Emellertid
bibehölls sambandet med magistraten på detta område på det sätt, att länge
ordförandeskapet i handelssocieteten innehades av en magistratsledamot,
i regel handels- och politieborgmästaren, men detta upphörde år 1802.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
