Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs magistrat och rådhusrätt samt tillhörande verk. Av J. BORRIE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom kungl. resolution den 12 januari 1768 ändrades åter valsättet
därhän, att »alla i Göteborgs stad skeende val till magistratspersoner och
riksdagsmän borde ske per capita, men icke efter vars och ens
skattläggning». Detta överklagades av stadskamreraren hos ständerna, vilket
föranledde, att Kungl. Maj:t i överensstämmelse med ständernas tillkännagivna
mening förklarade genom resolution den 26 mars 1770, att dylika val
»jämlikt naturlig billighet och redan stadgade författningar efter vars och ens
borgerliga utskylder till staden, men ej per capita, böra ske». Detta
förtydligades genom kungl. resolutionen den 22 februari 1771 i anledning av
besvär över förrättade val till rådmans- och kämnersprsesesbeställningar
sålunda, att för undvikande av valtvister och missförstånd och på det
»valen med stilla lugn förutan buller och oro måtte förrättas samt enighet och
inbördes förtroende i samfundet stärkas», Kungl. Maj:t förklarade, att alla
val till magistratspersoner och riksdagsmän i Göteborg borde på sätt, som
förr och intill den 12 januari 1768 vanligt varit, enligt förordningen den 23
augusti 1731, förklaringen däröver den 5 juni 1739 och förordningen den
12 oktober 1743 förrättas »samt i följe därav var och en magistratspersons
och borgares röst därvid räknas och gälla allt efter som en var jämlikt
taxeringslängden mer eller mindre i sammanskott, så väl för järn-
gross-och commissions- som all annan handel, näring och rörelse samt hus
och fast egendom i staden och förstäderna skattar och till stadens bästa
betalar ».
Som förut nämnts skulle av rådmännen fem vara lagfarne och fem kunnige
i handeln. Sistnämnda fem rådmansämbeten förbehöllos ock stadens
handlande. Ett angrepp på detta företräde för handlandena ägde rum 1770,
då stadens riksdagsmän, av vilka en var hantverkare, vid riksdagen
anhållit, att två hantverkare därefter skulle få väljas till rådmän i staden och
en till bisittare i kämnersrätten. Detta bemöttes därmed, att det utan
tvivel från första början varit en avgjord sak, att dels studerade, dels
han-delskunniga män men inga hantverkare skulle uti denna sjö- och
handelsstad bekläda magistratsämbetet. Den gjorda framställningen medförde ej
heller någon ändring i åsyftade hänseendet.
Om magistraten såsom rådhusrätt under tiden närmast efter 1720 är
endast att anteckna, att göromålen synas hava ökats. Genom Kungl.
resolutionen den 16 juni 1742 medgavs nämligen, att vid rådstugan finge anstäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
