- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
251

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsendet. Av ERIK NICANDER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fromma. Manskapet bestod under senare tider mestadels av orkeslösa
gubbar, vilka utsattes för mycken ofta ganska hänsynslös drift och
smälek från allmänheten. I och med ett förbättrat polisväsende
avskaffades år 1889 detta föråldrade vaktsystem, och de gamla s. k.
»kor-varne» och »paltarne» återbördades till sina soldattorp på landet eller
pensionerades.

Enligt den första brandordningen bestämdes, att staden skulle ha viss
brandmateriel, men någon särskild plats för densammas förvaring hade
man då ännu icke tänkt sig. I brandmästarnes ovan omnämnda
framställning hos magistraten den 24 april 1678 begärdes därför, att ett tyghus
måtte inrättas för detta ändamål. Det dröjde emellertid ända till år 1690,
innan man erhöll någon redskapsbod. Vid 1746 års stora eldsvåda brinner
denna ned men kommer efter ett par år ånyo till stånd och inrymmes då
i det nyuppförda Stadshuset vid Stora torget. Sin plats får den inom
byggnadens bakgård, vettande mot Sillgatan, numera Postgatan. Ännu
idag finnes den gamla boden kvar uti oförändrat skick under benämning
»bärgareboden». Sedan år 1824 äro brandredskapen flyttade till en annan
del av byggnaden, varest fordom arrestlokaler voro inrymda, och är det
detta spruthus, under årens lopp visserligen något förändrat, som
fortfarande användes till brandstation.

Sist nämnda eldsvåda år 1746 har för staden varit av en särskild
betydelse, enär genom densamma tanken på ett bättre brandskydd väcktes till
liv. Man börjar inse faran av det hitintills tillämpade byggnadssättet, och
så blir beslutat, att den avbrända stadsdelen skall återuppföras med
sten-eller korsvirkeshus.

Den gamla brandordningen anses även föråldrad. En ny ganska
vidlyftig sådan utarbetas och bliver den 22 sept. iy48 stadfäst. Staden
indelades nu uti fem kvarter, och i vart och ett av dessa skulle finnas ett
särskilt brandmästerskap eller sprutlag. Förutom en brandmästare hörde till
varje lag: en vice brandmästare, tre strålförare, två rotmästare och två
sprutlagare jämte så mycket arbetsmanskap av slanghållare och ösare vid
vattenkaren, som efter varje sprutas storlek kunde anses nödigt.

Angående spruthuset eller det s. k. »Allmänna Brandthuset» foreskrives,
att detta »skall wara mitt i Staden på ett beqwämt ställe belägit,
rymligen och wäl inrättadt och mot eldfara wäl försedt». Bland annat skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free