- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
270

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads jordegendomar. Av C. NERDRUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göteborgs stads jordegendomar
Av
C. NERDRUM



Tiden före 1868

HURU stora jordområden Göteborgs moderstad Nya Rödöse omfattat,
är ej noggrant bekant, då några jordeböcker från denna stad ej äro
kända. Av kronan hade det åt sig överlåtna Kvibergs och Härianda byar.
Att stadsområdet varit ganska betydande, är otvivelaktigt. Antagligen
har den obebyggda marken varit tilldelad tomterna inom staden.

Genom de privilegier, som Gustav II Adolf den 4 juni 1621 utfärdade
för det nya Göteborg, skänktes åt staden, förutom vad Nya Rödöse förut
innehaft, Gullberg oeh Eklanda, Sävedals härad och fögderi med dess
tillhörigheter, såvitt kronan var ägare därav. Genom ett kungligt brev av den
1 juni 1622 skänktes till staden ytterligare fyra gårdar i Mölndal, för att
bor-garne bättre skulle kunna tillgodogöra sig Mölndals ström. Byggnadsmarken
inom staden indelades i tomter, som principiellt upplätos kostnadsfritt till
borgarna, vilka därvid måste förbinda sig att inom viss kortare tid bebygga
desamma.

Såsom varande en gränsort, hade den nya staden givetvis ett mycket
utsatt läge. Det var därför en nödvändighet, att den snarast möjligt
blev befäst. Till vallarna åtgick emellertid stora massor av grästorv, varför
stadens mulbete delvis blev förstört. Som ett slags ersättning härför erhöll
staden år 1651 Älvsborgs kungsladugård med alla dess ägor, fritt från alla
utlagor. Av denna gåva fick dock staden ej någon nämnvärd nytta, då
densamma redan år 1655 blev indragen och anslagen till landshövdingens
avlönande. Anmärkas bör, att Älvsborgs kungsladugård, såsom liggande i
Sävedals härad och tillhörig kronan, redan genom stadens privilegier av år 1621
bort tillfalla staden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:25:21 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free