Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads jordegendomar. Av C. NERDRUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
evärdelig ägo, utan hembudsskyldighet, till den mestbjudånde försäljas och
de senare upplåtas under arrende på vissa år, dock ej över fyrtio år i sänder,
för att användas till trädgårdar och plantager. De fingo under arrendetiden
ej bebyggas annat än med små flyttbara korsverkshus, dock erhöll staden
rätt, att sedan tomterna inom vallgraven blivit bebyggda, även försälja de
Fig. 76. Karta över Göteborg 1810. De mörka partierna utmärka det förutvarande
fästningsområdet.
utom vallgraven belägna tomterna. Sistnämnda tomter hava dock
merendels icke blivit bebyggda utan ingå till största delen i planteringar.
Den tomtmark, som staden erhöll vid vallraseringen, finnes utmärkt å
bifogade med fig, 76 betecknade karta, varå tomtmarken utmärkts med svart
streckning, och utgjorde arealen av densamma c:a 8 hektar inom vallgraven.
En mycket betydande utökning i sitt ägovälde fick Göteborgs stad
slutligen år 1868 vid Majornas införlivning. Då uppläts och avträddes nämligen
åter, alltså för tredje gången, Älvsborgs kungsladugård till staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
