Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En jämförelse med 1624 års utgiftsstat utvisar rätt avsevärda höjningar i lönerna,
vilket dock möjligen beror på det fallande myntvärdet — enligt riksrådets
protokoll år 1633 hade 1 rdr motsvarat 61/2 mark år 1628 och 10 mark år 1629, men
sedan 1629 nedgått till 14 mark. Prästerna hade ock börjat få lön.
Åtskilliga nya befattningar hade tillkommit, såsom stadssyndikus,
underrätts-sekreteraren, bokhållaren, tullförvaltaren och underskulten — några finnas ej
längre i staten, såsom slussförvaltaren vid Eilla Edet, resebudet och barnmorskorna.
Man kan nog tycka, att det var egendomligt, att staden avlönade dels en
tullförvaltare och dels en tullskrivare. Men detta äger sammanhang med en inträd,
som snart blev en av stadens kanske mest betydande, nämligen den, som
sedermera kom att benämnas »vågpänningar i packhuset» och som till en början stod
i direkt förhållande till den av staten uppburna tullen å den tiden på både
inkommande och utgående varor. Här kan naturligtvis icke redogöras för alla de
många avgifter, som ålades handeln och sjöfarten till förmån för staden. Från
denna tid äga vi i behåll en anordning, som berott på upptagande av våg- och
stämpelavgiften i stadens packhus, nämligen packhuskarlarnes skrå; deras tillkomst
berodde därpå, att staden behövde kontrollanter över denna inkomst, men
institutionen har sedermera utvecklats så, att man icke vet, om de numera skola
betraktas som stadens eller statens tjänstemän — i själva verket äro de
intetdera, utan fullkomligt oberoende, i fråga om tillsättningen, både av stat och stad.
Vad angår redogörelsen för inkomsterna under åren 1624—1635, är den
uppställd så, att för varje rubrik lämnas uppgift för vart och ett år för sig utan något
sammanförande i en slutsumma varken för hela tidsskiftet eller för varje rubrik
för sig. Vår tids på statistiska åsikter grundade uppställning var då fullständigt
obekant och i tekniskt avseende var det dåtida redovisningssättet ofullständigt.
Med restantiebeloppen hade man ett fasligt besvär, och någon i vår tids mening
till beloppet fastställd avskrivning förekom icke annat än på så sätt att »vidare
upplysningar» icke kunde av rådet anskaffas.
Tullinkomsterna, varunder inräknas »der Frembde Zoll», lilla borgaretullen,
»rodertullen» och även båk-tullen, uppgick brutto till (ören uteslutna):
år 1624— 2,177 daler
» 1625 var den utarrenderad till Lampreeht Schepping för
2,500 daler, varav vid lians död resterade 1,232 daler, så att staden måste övertaga »sein
Hans und andere vorhandenen Mobilien»,
år 1626. — 4,151 daler
» 1627- — 3,564 »
» 1628- - 5,57° »
» 1629- - 7,6n »
» 163°- -16,742 » kopparmynt
» 1631 — 9,325 »
» 1632 -11.577 »
» 1633 -11,781 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
