Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»enär några Taxeringar skje och förekomma, anten för någon Riksdags
Bewill-nings skull, eller den årliga Taxeringen till Stadsens Wakt och Båtsmans
under-håld och aflöning, så skall sådant skje i Eandshöfdingens och samtelige
Borgmästare och Råds, och uti de 24 Äldstes närwaro å Borgerskapets wägnar,
hwar-wid noga bör iakttagas, at Taxering blifwer jemkat efter hwars och ens
Wil-kor, Handel och Näring, så att ingen högre Taxering giöres än just nödwändigt
behöfwes, utan heldre der någon brist och afkortning skulle sig förorsaka, at
då de 24 Äldste åter tilsamman kallas, och bemälte brist ibland hela Menigheten
fördehlar.»
Härmed hade b or ger skåpet, såsom Sigfr. WiRSRi.GREn rätteligen
framhåller, erhållit laglig stadfästelse å rätten att sig själv beskatta, om än i
övrigt denna rätt icke tänkts under stora proportioner. »Men dessa senare
bruka vanligen utveckla sig själva, i den mån förmåga finnes att begagna
vad som står till buds. Det var ock från nämnda uppslag, borgerskapet
utgick i kampen för sin självstyrelse. » Och denna strid var både långvarig
och hetsig, såsom rätt utförligt omnämnes i Wieselgrens »Ur Göteborgs
häfder».
När borgerskapets äldste tillkommo som institution, vet man ej.
Ceder-bourg uppgiver emellertid, att borgerskapet ända sedan i början av
1640-talet haft sig tillerkänd rätt att deltaga i upprättandet av förslag till de
högsta magistratsämbetena. Och man vet, att borgerskapet redan år 1635
mönstrat som en organiserad truppstyrka. Troligen är det från denna tid
och på grund av de anförda förhållandena, som institutionen kommit till.
1695 års reglemente betecknade i själva verket en avsevärd
inskränkning i magistratens makt och ställning, vilket säkerligen kändes som en
svår förödmjukelse. Magistratsmedlemmarnes antal inskränktes till två
borgmästare — den förutvarande justitiepresidenten avskaffades — jämte
fem lagfarne och fem i handel forfarne (sedermera kallade civila) rådmän.
Avlöningsstaten hade förut utgjort 14,565 daler, men nedbragtes nu till
10,885 daler, varjämte reglementet föreskrev ytterligare minskning i
händelse av bristande tillgångar för andra ändamål; i sådant fall skulle bristen
»på hvars och ens aflöning proportionaliter ankomma».
Den mäktigaste tjänstemannen inom stadens ekonomiska förvaltning
blev genom en samma dag som reglementet — den 18 oktober — utfärdad
instruktion stadsbokhållaren, »så den som nu der är, som de, hwilke efter
honom i Tjensten komma». Han fick först och främst avlägga en obeskriv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
