Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den numera s. k. gårdaköpsavgiften redan då införts — i räkenskapen
för 1695 upptagas »Huuskiöps Penningar» till 293 dr.
Man må väl fråga sig, om det nya reglementet hade någon direkt
inverkan på stadens ekonomi, så att åtminstone stadens skuld, som ofta förut
omordats, kunde fastställas till ett visst belopp. Men ett sådant inflytande
spåras knappast. Möjligen sammanhängde detta med de dåvarande
förhållandena, att en upplåning i vår tids mening var omöjlig eller otänkbar
och att amortering eller något i den vägen var ett okänt begrepp. Man
tyckes hava köpt, vad man behövde, så långt man kunde, och man
betalade av stadens inkomster, när sådant kunde ske. I räkenskaperna
balanserade man i »capitalräkningen» vid årets början och slut oförskräckt
samma belopp — under åtskilliga år omkring 1695 ett belopp av 7,405 dr,
som vid årens början uppträder i debet (dit räknades på den tiden
utgifterna) och vid årets slut i kredit (dit räknade man inkomsterna).
Men staden sökte till en början hålla sig inom de gränser, som
föreskre-vos av 1695 års reglemente •— »kapitalräkningen» uppgick år 1695 till
32,455 dr, år 1696 till 40,725 dr och år 1697 till 46,256 daler. Snart kommo
emellertid andra förhållanden till, som verkade ofördelaktigt icke blott på
medborgarnes, utan även på stadens ekonomi. Krigsåren i början av
1700-talet voro många och blevo för det fattiga landet långa. I grund och
botten kändes det vida mera betungande för det dåvarande Sverige
än vad det nu under de gångna åren känts för de krigande makterna. Icke
hundra år hade förflutit, sedan landet hållit på att svikta under pålagorna
för Älvsborgs inlösen; nu stod man inför ett nytt problem av ännu
obe-räkneligare art.
Genom »sammanskottet» hade borgerskapet i Göteborg så småningom
lyckats hopbringa vissa belopp, som icke till fullo användes under åren.
Denna uttaxering uppgick år 1696 till 2,934 dr och hade år 1700 ökats till
5,624 dr. Behållningen togs av kronan i anspråk redan år 1700, då kronan
fick »låna» 9,219 dr och så småningom gick kronan så långt i sin
självtagna rätt, att anvisningar helt enkelt utfärdades, som skulle betalas av
stadens besparade medel. Vid 1714 års början hade summan stigit till
106.200 dr.
Kontributionerna till kronan, som åren 1701-—06 hållit sig vid omkring
9.200 dr, ökades 1707 till över 10,000 dr, 1710 till över 20,000 och höllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
