Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1761 års stat gällde till efterlevnad ända till dess
1783 års stat
av Kungl. Maj:t fastställdes. Granberg uppgiver, att »många orsaker då
påkallade en förändring, hvarvid äfven åtskilliga nya löner upptogos till
personer, som dels voro omedelbarligen i stadens tj enst, dels fordrade en
viss vedergällning för det ansvar, hvari de stode för sina befattningar».
De voro, utom en stadskvartermästare, som förut funnits, »en Jordegumma,
en Translator Publicus, en Byggmästare, två uppsyningsmän och 10 drängar
vid Brandhuset, en Hamnemästare, en Polis-Gevaldiger samt 6 Polisbetjenter ».
Redan genom kungl. resolutionen den 22 september 1748 hade fastställts en av
stadens borgerskap och husägare ingången överenskommelse om upprättande av
en ständig brandvakt »till 50—60 mans styrka med nödigt befäl, till hvilkas
aflö-ning och beklädnad hvarje hus och med mer eller mindre åbyggnad försedd tomt, de
publike undantagne, årligen skulle bidraga med femdubbla tomtören». Detta
var följden av 1746 års stora eldsvåda, då bl. a. Tyska kyrkan samt inalles 212
bebyggda tomter härjades; nya stora eldsvådor förekommo år 1758, 1792, 1793,
1794, 1802 (Domkyrkan, biskopshuset och 200 byggnader) och 1804 (203
byggnader). Brandkårens uppförande på ordinarie stat hade sålunda en fullständig
eldsvådeepidemi till följd!
I 1785 års stat uppfördes 93 personer eller över 50 procent flere än år
1761. Bönerna bestämdes nu i rdr specie och höjdes för borgmästarne till
600 rdr, för alla rådmännen till 300 rdr, för sekreteraren till 300 rdr, för
notarierna vid rådstuvurätten till 100 rdr jämte 33 rdr 16 sk. i
»skrifvare-hjälp»; preses i kämnärsrätten erhöll 300 rdr, var kämnär 250 rdr o. s. v.
Ordinarie staten, inklusive Sävedals härads, steg till 9,318 rdr 9 rst.
Extra ordinarie staten ökades, så att till publika byggnader och
reparationer anslogos 4,000 rdr, till allehanda extraordinära utgifter 3,000 rdr och
till utgifter, »för hvilka ej behöfde redovisas», 200 rdr. Hela staten steg
sålunda till 16,518 rdr 9 rst.
Räkenskaperna omfattade emellertid vida större belopp. Såsom ett
typiskt år kan anföras 1789 — året efter Gustav III:s bekanta besök, då
Göteborg och Bohuslän räddades från danskarnes anfall.
»Kapitalräkningen» i huvudboken, »förfärdigad och af sluten samt Kgl. Maj:ts
Allernå-digsta Förordning af den 21 Augusti 1733 therwid noga i acht tagen och
efterlefvad », utgör 104,462 rdr specie; inkomsten utgjorde 95,120 rdr (varav
»kronoutskylder » 25,616 rdr, tolag 6,160 rdr och sammanskottsmedlen 4,934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
