Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1906—10 ............................................ kr. 609,887 i medeltal
1911—!5 ............................................... » 657,707 » »
1916 ................................................. » 655,580 » »
1917 ................................................. » 771,887 » »
1918 ................................................. » 965,277 » »
1919 ................................................. » 941,036 » »
1920 ............................................... » 1,162,838 » »
1921 ................................................ » 1,266,857 » »
Kyrkoskatten var år 1911 uppe i 47 öre pr 100 kr. beskattningsbar
inkomst, men har sedermera nedgått och var för år 1921 nere i 28 öre.
Den mest betydande utgiftsposten är avlöningen till ’prästerskapet, vilken
ökats från 186,386 kr. år 1916 till 386,629 kr. år 1921. Starkare stegring
visar emellertid avlöningen till övrig personal (klockare o. s. v. samt
kyrko-betjäning), som samtidigt ökats från kr. 101,748 till kr. 311,344.
Kyrkoinstitutionens huvudräkning visar för år 1921 följande siffror:
Debet. Tillgångar vid årets början................ kr. 497,375:71
Inkomster under året........................ » 1,402,061:41
Skulder vid årets slut...................... » r,700,484:45 3,599,921:57
Kredit. Skulder vid årets början.................... » 1,774,459:27
Utgifter under året ........................ » 1,266,857:22
Tillgångar vid årets slut................... » 558,605:08 3,599,921:57
Såsom synes är kyrkoinstitutionens ekonomiska ställning icke lysande,
eftersom skulderna äro tre gånger större än tillgångarne. Detta vid första
påseendet märkvärdiga förhållande beror emellertid därpå, att inga
kyrkliga byggnader och icke ens ecklesiastika boställen få inberäknas i
tillgångarne, som härigenom gå miste om värden på icke mindre än 4,167,180 kr.
år 1921. När man sålunda, som ofta skett, i en summa sammanför den
civila kommunens tillgångar och skulder med den kyrkliga, blir resultatet
i någon mån missvisande. Hit hör ock frågan om Lundby och örgryte
kyrkliga ekonomiska förhållanden, som f. n. alls icke ingå i stadens
finansuppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
