Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen gav plats för 63 patienter. I maj 1906 beslöts en utvidgning genom
tillbyggandet av en ny flygel liksom den förra i två våningar, varigenom
plats för ytterligare 32 patienter skaffades. Kostnaderna för denna
tillbyggnad uppgingo till omkring 110,000 kronor.
Slutligen beviljade stadsfullmäktige juni 1920 medel (c:a 435,000 kr.) för
uppförande av en elevbyggnad. Detta arbete är nyss avslutat (april 1923).
Genom överflyttning av ekonomipersonal till elevbyggnaden kan, efter
vissa omändringsarbeten, av dennas förutvarande bostäder beredas plats
för ytterligare 10 sjuksängar så att inalles 105 patienter kunna mottagas.
Förutom förlossningsfall intagas å en särskild avdelning underlivssjuka
kvinnor i mån av utrymme till ett antal av omkring 20.
Epidemisjukhuset
Sahlgrenska sjukhuset, som med 24 sängar öppnades år 1782, mottog
även epidemiska sjukdomar »för att vid inträffande farsot sjukdomens art
måtte kunna utrönas och stadens läkare därefter erhålla anvisning
beträffande medlen att kväva densamma». Behovet av sjukplatser vid epidemier
föranledde dock anordnande av tillfälliga sjukhus. Så upprättades ett
kopphus år 1824 och ett kolerasjukhus år 1834, då koleran första gången kom
till Göteborg. Detta senare anordnades i det s. k. Möllerska plantaget vid
Breda Vägen, ett annars till Café chantant använt bostadshus, som sedan
upprepade gånger togs i bruk såsom farsotssjukhus och så småningom blev
tämligen stadigvarande sådant, intill dess staden fick sitt fasta sjukhus
år 1886. På Möllerska plantaget vårdades såväl koppor som kolera och
fläckfeber. Även kurhuset öppnades genom en på 1840-talet företagen
utvidgning för epidemiskt sjuka. Vid särskilt svåra tillfällen öppnades ytterligare
tillfälliga lokaler. Så t. ex. föranledde tyfusepidemien 1870 att 2 extra
sjukhus måste inrättas, ett i Majornas 3 rote och det andra i samma stadsdels
6 rote.
År 1874 var även ett svårt epidemiår, i det att kopporna då hade stor
spridning. Sundhetsnämnden begärde därför att få nya lokaler upplåtna.
Den enligt hälsovårdsstadgan av samma år nybildade Hälsovårdsnämnden
ansåg emellertid, att epidemivårdens tillgodoseende måste lösas genom
byggande av ett permanent sjukhus, vilket krav också stöddes av epidemilagen
år 1875, som krävde att av epidemiska sjukdomar lidande patienter skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
