Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Hälso- och sjukvård forts.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutvarande S:t Eriks bastion (»S:t Eriks hörn»), d. v. s. strax nedanför den
punkt där Hisingsbron har sitt landfäste. Eängre fram innehades simskolan
av logevaktmästaren Ol. Andersson samt senast, fr. o. m. 1850-talet, av P.
Löfström. Anläggningen utvidgades även med en avdelning för kvinnor,
något för den tiden nytt och som i början blev föremål för delade meningar.
Förmodligen har simskolans verksamhet väsentligt bidragit till att med
tiden Göteborgs stad beslöt sig för det viktiga steget att upprätta kommunala
kallbadsanläggningar för fribad. Den första inrättningen av sådan art fick
sin plats i närheten av simskolan. På grund av kajernas utbyggande åt detta
håll måste »allmänna badbassinen» bortröjas 1873; »simskolan» fick Löfström
ha kvar även under året 1874. I den förstnämndas ställe beslöto
stadsfullmäktige följande året att låta bygga tre nya allmänna kallbadsbassänger vid
Älvgatan å Gullbergs vass (Gullbergs Strandgata), vid Bläsan och vid
Klippan. Senare tillkommo tre nya sådana, vid Kusten, vid Sågen samt i Säveån.
Bassängerna vid Bläsan och vid Sågen äro numera borttagna. Sedan
Hisingsbron uppförts 1874, förskaffade sig P. Löfström tillstånd att invid dennas
östra sida uppföra en ny kallbadsanstalt, som öppnades 1875 och som blev
mycket frekventerad under många år. Att »Löfströmska sim- och
badanstalten» ansågs fylla ett verkligt samhällsbehov, framgår därav att
stadsfullmäktige fr. o. m. år 1888 lämnade densamma ett årligt understöd av 300
kronor mot att billighetsbad anordnades onsdagar och lördagar efter kl.
6 e. m. för allmänheten samt dagligen för folkskolebarn (jfr nedan),
ävensom därav, att när anstalten måste borttagas för ombyggnaden av
Hisingsbron, staden 1916 tillöste sig densamma mot en årlig livränta åt
änkefru Löfström, som efter mannens död drivit badinrättningen. På
senare åren, sedan spårvägslinjen till Långedrag fr. o. m. 1907 berett
bekväm tillgång till havsbad, medan samtidigt älvvattnets beskaffenhet
undan för undan försämrats, förlorade Löfströmska badinrättningen en
god del av sin dragningskraft.
Även för förbättrad tillgång till fria kallbad blev det fortfarande sörjt. På
grund av en enskild motion beslöto stadsfullmäktige 1914 att från den 1 juli
hyra ett strandområde vid Hinsholmskilen, och detta arrende förlängdes
följande år till 1 januari 1935. Småningom uppfördes på platsen nödiga
badbryggor, skärmanordningar och skyddsskjul. År 1918 arrenderade staden
jämväl ett mindre badplatsområde på Lundbysidan, vid Skarvik å egendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
