Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenledningsverket. Av T. GLOSEMEIJER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäckskällan var den ymnigaste och dessutom så gynnsamt belägen, att
vattnet därifrån med självtryck kunde ledas till staden. När Eric Cederbotjrg
år 1739 utgav sin bekanta beskrivning över Göteborg, omnämnes alltjämt
samma projekt. Ehuru göteborgarne således redan tidigt tyckas haft sin
uppmärksamhet riktad på denna härliga grundvattensförekomst, dröjde det
dock fram mot slutet av 1700-talet, innan anläggningen av en vattenledning
härifrån blev en verklighet.
Redan dessförinnan hade emellertid göteborgarna haft tillfälle att inom
staden köpa Kallebäcksvatten. I mitten på 1700-talet kom Magnus Rebba,
krögare och dåvarande ägare till Kallebäck, på idén att tillhandahålla
källvatten från Kallebäck till avsalu i staden. I tidningen »Göteborgs
Magasinet» för 1759 »ihågkommes med skyldig heder den ärlige Rebba, som
sätter ej högre taxa på det förträffliga Kallebäcksvattnet än på spisöhl», och i
samma publikation för 1761 klagas över »att priset stiger på alla varor till
och med på vatten. Det som köpes från Kallebäck kostar numera kannetals
hemtadt, 1 styfver, men termintals V2».1
Kallebäcksanläggningen
Källans förvärvande. Förvärvandet av den för staden så viktiga
Kalle-bäckskällan och rätt att från densamma framdraga ledning till staden stötte,
som naturligt var, på en hel del svårigheter.
Den 24 maj 1785 begärde sextiosex »hederliga och förmögnare» av stadens
innevånare Kungl. Maj:ts tillstånd att »igenom frivillige sammanskotter
befordra en Wattenledning från Kallebäckskällan af friskt vatten ända in till
staden», till vilket Kungl. Maj:ts bifall också erhölls. Sedan direktionen för
detta arbete överenskommit med ägarna och för en viss summa tillhandlat
sig källan med nödig utmark, uppställde emellertid åboarne, över vilkas
in-ägor vattnet måste ledas, så obilliga pretentioner för att lägga hinder i
vägen, att direktionen åter måste vända sig till Kungl. Maj :t med anhållan
om »en sådan till ämnet lämplig resolution som den 8 augusti 1777 utfärdats
för Cantzli Rådet Baron Alströmer, då han anlade nya vägen förbi
Manne-reds backar».
Den 14 mars 1786 resolverade Kungl. Maj:t: »Och som åboerne genom
frivillig överenskommelse till Direktionen afstådt förenämnde källa med
1 Se P. Stenström, Örgryte genom tiderna, sid. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
