Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården. Av A. HÅRD AF SEGERSTAD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med år 1907 var vårdarnas antal uppe i ej mindre än 380. Vårdarna
fingo detaljerade instruktioner, och man sökte få till stånd en rätt avvägd
arbetsfördelning mellan kretsföreståndare, fattigvårdare och fattigfogdar.
Det visade sig dock snart svårt att få alla dessa befattningshavare att
fungera väl tillsammans trots det synnerligen goda arbete, som presterades av
både förtroende- och tjänstemän. De tränade fackmännens sakkunskap i
såväl fattigvårdsärenden i allmänhet som vid utredningar i det speciella
fallet gav det slutliga utslaget till dessa senares förmån, så att efter några
livaktiga år reducerades fattigvårdarnas ej blott antal utan även intresse;
och när dessa slutligt drogo sig tillbaka efter antagandet av det på 1918 års
fattigvårdslag grundade reglementet, var nog den allmänna uppfattningen
i samhället densamma, som av direktören tidigare kraftigt markerats,
nämligen att utredning och kontroll lämpligast bör anförtros åt avlönade
fackmän.
De ledande principerna efter 1905 års omläggning blevo kontroll och
humanisering. Det förra kan utläsas i det resultat, att understödstagarnes
antal trots Rundbys införlivning 1/1 1906 gått i en stadigt fallande serie
ända tills kristidens tryck oemotståndligt gjorde sig gällande, och detta ej
blott relativt i förhållande till folkmängden utan även totaliter eller från
12,015 år 1906 till 10,063 år 1917. Inom yttre fattigvården är resultatet
än påtagligare, i det de understödde år 1906 voro 8,070 mot 5,999 år 1917.
Utgallringen tillgick emellertid så, att man genom noggrann utredning av
fattigvårdsbehovet avskilde dem, som borde och kunde reda sig själva,
medan rikligare hjälp lämnades de verkligt behövande; och trots de sjunkande
antalssiffrorna voro understödskostnaderna i distrikten år 1917 ungefärligen
desamma som år 1906.
I humaniserande syfte har förutom de rikligare understöden genomförts,
att från yttre fattigvården välkända understödstagare vid överlämnande till
anstaltsvård vunno inträde å särskilda avdelningar och hem, där de
åtnjöto större förmån och frihet samt voro fredade från de sämre elementens
störande uppträdande.
Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att bereda även andra kategorier
av oförskyllt nödställda en understödsform, vilken vore på samma gång
human och effektiv. I sådant syfte inköpte staden år 1908 ett
landshöv-dingehus nr 16 vid Rygatan, där en krubbavdelning inreddes och lägen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
