Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården. Av A. HÅRD AF SEGERSTAD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit den först vid Lerjeholm anordnade och sedermera till Adolf sberg
överflyttade filialen. Den nämnden biträdande tjänstemannens titel
assistent utbyttes 1918 mot benämningen föreståndare.
Med år 1906 erhöll fattigvården såsom tidigare omnämnts ett
organisa-tionscentrum i fattigvårdsbyrån, som förestås av direktören. Å byrån
upp-lades omedelbart ett hela staden omfattande register över såväl
understöds-tagare som de personer, vilka erhålla fri sjukhusvård eller omhändertas av
barnavårdsnämnden. Härigenom möjliggöres en bättre kontroll över de
hjälpsökandes personliga förhållanden, och styrelsens övervakande av
fattigvården i dess såväl yttre som inre former blir genom byråns direktion
effektivare. En direkt följd av centraliseringen blev tillkomsten av nämnden
för yttre fattigvården, å vilket till en början år 1909 av styrelsen själv
inrättade och sedermera av stadsfullmäktige i det senaste reglementet år
1919 sanktionerade organ styrelsens rätt att i sista hand besluta rörande
understöd överlåtits.
En av de frågor, varmed styrelsen mest fått syssla, har varit det ständigt
återkommande behovet av ökat anstaltsutrymme. Hur detta behov
till-godosetts på mer eller mindre provisoriska sätt, har i ett tidigare kapitel
redogjorts för. Emellertid har Fattigvårdsstyrelsen allt ifrån första tiden
efter Gibraltars tillkomst haft full insikt om att orsaken till det ofantligt
stora antalet sinnessjuka på Gibraltar är statens uraktlåtenhet att i behörig
omfattning ta vård om dylika patienter från samhällen, som ha egna
vårdanstalter, även om dessa icke äro för dessa sjuka utrustade med tillräckliga
vårdresurser, och redan år 1900 begärde styrelsen hos stadsfullmäktige, att
sinnessjukvården måtte avskiljas från fattigvården. Detta resulterade
emellertid endast i den åtgärden att en särskild stadens upptagningsanstalt
för sinnessjuka uppfördes i anslutning till statens hospital å Hisingen med
75 platser, vilken öppnades år 1907. Härmed trodde man, att en tillräcklig
lättnad för Gibraltar skulle vinnas och att därigenom alla nya hospitalsfall
skulle komma till upptagningsanstalten. I verkligheten blevo emellertid
förhållandena tämligen oförändrade, och de tätt återkommande behoven
av nya asyler inom fattigvårdsanstalten (se ovan sid. 486) visa bäst
upptagningsanstaltens ineffektivitet.
En annan stor utrymmesfråga var den som väcktes år 1906 om beredande
av särskild vård å ålderdomshem för de moraliskt oförvitliga och hederliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
