Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppvisa något förmånligare procentsiffror, men i stort sett hade
förhållandena varit likartade under ett tiotal år. Visserligen hade för Göteborgs del
värdet av exporten kraftigare ökats än av importen, så att de kommit i
jämnhöjd med varandra, vilket f. ö. gäller hela Sveriges handel. Man iakttar, att de
utförda varuslagen äro alster av en allt längre driven förädling. Trävarornas
exportkvantitet minskades under skedet 1907—13, men i stället för
gruv-stolpar, som gingo starkt ned (till inemot 90,000 kbm), trädde den mera
förädlade formen lådbräder (1913: 194,000 kbm), och bräder visa någon
förbättring (högst 1912: 231,000 kbm plank och bräder). Därtill kom en betydande
export av snickeriarbeten, framför allt byggnadsmaterial och möbler.
Visserligen ökades å andra sidan syllar efter ett bakslag 1909—11 till över 70,000 kbm
år 1913. Trämassa stiger till mycket ansenliga belopp; med endast ett
avbrott 1909 fortgår stark ökning till 1912 (191,000 ton), och det är nu i vida
övervägande grad den värdefullare kemiska massan, som går till utförsel.
Pappersexporten 1913. (128,000 ton) var mer än dubbelt så stor som 1907,
vilket visserligen i detta fall var ett svagt år. Därtill kom papp med 23,000
ton. Vackra framsteg gjorde också tändsticksexporten (1913: 29,000 ton).
Järnutförseln stod däremot på ungefär samma plan som förut, frånsett
tackjärn, som visar god ökning (1912: 49,000 ton). Nytillkomna voro nu
järnlegeringarna, viktigast kiseljärn. Av smidbart järn var utförseln särskilt
ringa 1908—09 och 1911. I särskild grad belysande för den allmänna
utvecklingen av exporten är den hastiga ökningen i värdet av exporterade maskiner
och redskap (1907: 2,3 mill. kr., 1913: 13 mill.). Härtill bidrar nu mycket
Göteborgs egen metallindustri genom kullagertillverkningen. Inom
livs-medelsexporten gav det som nämnt starkt ökade fisket möjlighet till en
mycket betydande utförsel åren 1908—12 (sista året färsk fisk 47,000 ton), och
även smörexporten ökades något. Ävenså var utförseln av fläsk ganska
stor, numera betydligt större än den vanliga importen av amerikanskt fläsk;
en viss roll spelade också ägg. Bland övriga exportvaror före kriget må
framhållas glas, särskilt buteljglas, några kemiska fabrikat såsom karbid och
superfosfat samt zinkmalm och hudar. Den största varugruppen i fråga om
värdet var pappersmassa och papper (25 %), därjämte trävaror (17 %) och
metaller (13 %).
Importen ökades som sagt i mindre grad. Stenkol uppnådde dock 1 mill.
ton och bomullsinförseln växte till 13,000 ton 1912. Mineraloljor ökades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
