Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro organiserade i sin fackförening, och även då först sedan alla fredliga
medel blivit försökta utan att medföra resultat; att understödskassor borde
upprättas för understöd vid arbetsnedläggelser, arbetslöshet och sjukdom,
och att skiljedomstolar borde upprättas för slitande av vissa uppstående
tvistefrågor mellan arbetare och arbetsgivare.
Från 1890, då Göteborgs arbetarkommun bildades, blev denna en lokal
samorganisation för såväl den fackliga som den politiska arbetarrörelsen
och gjorde tjänst som sådan till 1896. Arbetarkommunen hade emellertid
många intressen att bevaka, och då det ansågs att de fackliga intressena
blevo åsidosatta, bildades sistnämnda år en särskild facklig
sammanslutning för Göteborg, benämnd Göteborgs samverkande fackföreningar med en
styrelse kallad Fackutskottet. En livlig agitation igångsattes av
Fackutskottet, och fackföreningsrörelsen, som under förra hälften av 90-talet stått så
gott som alldeles stilla, började åter taga uppsving. Året före
Fackutskottets tillkomst, 1895, var antalet fackligt organiserade arbetare i Göteborg
endast 1,200 i 18 fackföreningar men steg på tre år till 5,000 i 47
föreningar. Göteborgs samverkande fackföreningar och Fackutskottet
be-stodo till år 1900, då i följd av ett kongressbeslut denna och motsvarande
organisationer på andra platser upplöstes, varefter arbetarkommunerna
åter blevo brännpunkten även för den fackliga rörelsen. Styrelsen för
Göteborgs arbetarkommun uppdelades för ändamålet i ett politiskt och ett
fackligt utskott. Visserligen beslöt 1903 års Landsorganisationskongress, att
arbetarkommunernas befattning med den fackliga rörelsen skulle upphöra,
men för Göteborgs vidkommande fortsattes på den inslagna praxis ännu
många år framåt.
År 1914 bildades åter i Göteborg en lokal sammanslutning med enbart
fackliga uppgifter, den tredje i ordningen, under namn av Göteborgs
fackföreningars centralförsamling. Den skall, enligt sitt program, ha till
uppgift »att förmedla samarbetet mellan Göteborgs fackföreningar samt att
vid alla tillfällen bedriva upplysnings- och organisationsarbete för
fackföreningsrörelsen». För bevarande av samarbetet med den politiska rörelsen
har stadgats, att styrelsen för Göteborgs arbetarkommun (av
Socialdemokratiska arbetarpartiet) har rätt att utse en ledamot av centralförsamlingens
styrelse. År 1915 voro 21 fackföreningar med 5,626 medlemmar anslutna
till Centralförsamlingen. Vid slutet av 1922 räknade Centralförsamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
