Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palm lyckades under dessa sina första Göteborgsbesök samla en skara
anhängare, som fortsatte agitationsarbetet, om än länge under svåra och
motiga förhållanden sedan den första rusningen till mötena lagt sig. Men
rörelsen hölls uppe och växte med åren, att börja med utövande sitt
huvudsakligaste inflytande genom att sätta en socialdemokratisk prägel på
den uppspirande fackföreningsrörelsen. Den första kända rent
socialdemokratiska sammanslutningen i Göteborg bildades den 14 april 1884, under
namnet Arbetar klubb en. Ordförande blev korkskäraren H. Menande r,
sedermera medarbetare i tidningen Arbetet och mest känd som författare
till den svenska arbetarrörelsens kampsång »Arbetets söner».
Arbetar-klribbens syften angåvos vara:
r. Att söka sammankalla arbetarne inom skilda yrken, för att göra dem
förtrogna med deras betryckta och i politiskt hänseende omyndiga ställning, samt
att upplysa dem om andra länders arbetareförhållanden och arbetarerörelser.
2. Att genom diskussioner och föredrag i vetenskapliga och politiska ämnen
söka höja medlemmarnes bildning till en fri och oberoende ståndpunkt.
3. Att då under nuvarande samhällstillstånd arbetarne blott hafva
skyldigheter men inga rättigheter, söka upplysa dem om deras naturliga rättigheter, samt
de medel de böra — i likhet med andra länders arbetare — begagna för att
ernå dessa rättigheter.
4. Att med alla lagliga medel söka motarbeta det despotiska och
demoraliserande klass- och kapitalherraväldet.
Klubben höll att börja med möten varje vecka, först i C. M. Heurlins
bostad och sedermera i förhyrda lokaler i Nordstaden och — efter något
år — i Arbetarföreningen. Vid varje möte förekom föredrag eller
diskussioner i ämnen, sådana som »Hvem som betalar skatterna och hvartill
desamma användas», »Hvilket är bästa sättet att befordra eller sprida
upplysning bland arbetarne?», »Rösträttsfrågan», »Prostitutionen»,
»Normalarbetsdagen», »Staten som arbetsgifvare», »Den politiska nutidslögnen»,
»Jesu verkliga lefnad», »Orsakerna till den rådande arbetsbristen» o. s. v.
Den 12 aug. 1884 ändrades klubbens namn till Socialdemokratiska föreningen,
och under detta namn har den nästan oavbrutet existerat till dags dato.
Socialdemokratiska föreningens uppgift är att i sig upptaga dels personer,
som äro intresserade för socialismens teori, dels sådana som icke genom
medlemskap i anslutna fackföreningar kunna vinna inträde i socialdemo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
