Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det politiska livet och de allmänna valen. Av HENRIK HEDLUND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från 1910
Det proportionella valsättet, som första gången tillämpades vid
stadsfullmäktigvalet (jämte röstmaximets sänkning från 100 till 40 röster) år 1910 och vid
riksdagsmannavalet följande år, genomförde den politiska
partiorganisationen vid båda valen med full stränghet. Distor utanför de huvudsakliga
partibeteckningarna äro ju bortkastade. Och de partilistor, som hade äldre
»vildar» kvar, rensades snabbt. År 1910 lyckades en »kommunal» lista i
förening med den frisinnade rädda den siste »vildens» omval. Men från 1914
äro listorna rena, blott att undantag gjordes för stadsfullmäktiges ordförande
på grund av hans särställning.
År 1916 insattes i stadsfullmäktige de första kvinnliga ledamöterna, en för
varje partiorganisation, efter att förut hava nått suppleantplatser.
Med det nya valsättets införande upphörde också valkretsarnes allmänna
möten för stadsfullmäktigval. Listorna till dessa val uppgöras och framföras
uteslutande av de politiska partiorganisationerna. Valarbetet går också
numera val efter val i samma linier. De liberales partibeteckning har
förblivit »de frisinnade». Socialdemokraterna nämnde sig först »arbetarne och
småfolket», sedan »arbetarepartiet». Kommunistpartiet gick 1919
självständigt till val under beteckningen »socialdemokratiska vänsterpartiet»,
men utan framgång, och har för övrigt använt socialdemokraternas
partibeteckning. Fosterländska förbundet ändrade 1910 sitt namn till »allmänna
valmansförbundet» och 1920 till »borgerliga valförbundet». Högerns
valbeteckning har varit »allmänna valmansförbundet», »borgerliga
valförbundet» och är nu »de borgerliga».
Den första stadsfullmäktiguppsättningen av 1863 liksom Göteborgsbänken
i andra kammaren 1867 voro rent frihandelsvänliga och av frisinnad läggning.
År 1906 inträdde den förste socialdemokraten i stadsfullmäktige. Nu sitta
där 31 socialdemokrater, 3 kommunister, 19 högermän och 6 frisinnade
jämte den utanför partierna stående ordföranden. Och Göteborgsbänken
i andra kammaren räknar 5 socialdemokrater, 2 högermän samt 1 frisinnad.
Antalet deltagare i valen har oerhört ökats under det sextiotal år, denna
redogörelse omfattar, till följd av befolkningens tillväxt samt den allmänna
och lika rösträtten för män och kvinnor (se den närmare utredningen å nästa
sida). Vid första riksdagsmannavalet år 1866 röstade 503 personer, år 1921
åter 65,615. Man började med en vallokal; 1921 voro de 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
