Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidningspressen. Av CARL A. TISELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Spionen föranleddes genom Roséns omilda kritik av en i Gothenius’
tidning införd dikt. Att Nyheterna, som var ett utpräglat hattorgan, skulle
angripa de av mösspartiet i Spionen framförda åsikterna säger sig självt. Med
Öhrwalls död upphör Spionen (1773 21/9).
Göteborgska Nyheter eller som tidningen efter 1793 19/4 benämndes
Göthe-borgs Nyheter blev mest långlivad av samtida nyhetsblad, enär den
oavbrutet utkom ända till slutet av år 1848. En av orsakerna till dess framträdande1
var att söka i opposition emot Roséns artiklar mot det hattsinnade
köpmans-ståndet, vilket även flitigt understödde konkurrensavisan med annonser.
Redigeringen skedde till en början i gammalmodigt mönster med
sedolä-rande artiklar, »Om förtal», »Den uppriktige Eruntimmerscorrespondenten»
innehållande brev från »Eåfängsnäs», »Xantippenburg», »Dårskaps Crona» m. fl.
I övrigt finnas översättningar ur Altonaischer Mercurius (Mag. Schmeltzer’s
Eefwernesbeskrifning, Vederdöparna m. m), växelpris, kyrkotidning,
kungörelser och annonser. Den fortlöpande följetongsberättelsen gör med »Printz
Disa» (övers, från holländskan) sitt intåg i göteborgspressen. Av särskilt
intresse är Tyska kyrkans Collectbok från 1628 (årg. 1765). I slutet av
1700-och början av 1800-talet står adjunkten vid Tyska församlingen Vincent
Emanuel Ritterberg antecknad som tidningens utgivare.
Något större inflytande på stadens utveckling eller kulturella förhållanden
har detta tidningsorgan ej utövat. Nya friska vindar hade, när det med
1848 års utgång avsomnade, börjat att blåsa, och män av helt annat kynne
skulle nu föra tidens talan.
Roséns sista livstecken på den journalistiska banan var den förut
omnämnda Hwad nytt? Hwad nytt?, som på våren 1772 (1/5) såg dagen. Enligt
prenumerationsanmälan skulle tidningen, vartill Dagligt Allehanda
(Stockholm) tjänat som förebild, bliva ett nyhets- och annonsblad för Göteborg,
men utrymme beredas även för nyheter från in- och utlandet. Tidningen,
soin i regel inledes med en dikt, är överskådligare uppställd än både tidigare
och en del senare avisor. Efter att ha meddelat de senaste notiserna från
utlandet grupperas innehållet i »Hwad nytt i landsorten», »Hwad nytt i bref
och tidningar» samt »Hwad nytt i staden».
1 Den utgavs och trycktes av boktryckare Immanuel Smitt till 1781, varefter dennes son och
dotter en kortare tid svarade för utgivningen, intill dess Norbergska tryckeriet slutligen
övertog affären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
