Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga och religiösa förhållanden. Av C. H. THÖLÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
superintendenter och kyrkoherdar i Göteborg. Men när den fjärde i ordningen
upphöjdes till biskop år 1665, fick församlingen sin egen domprost, biskopens
närmaste man i konsistoriet.
De hit inflyttade holländarne hade med sig en arminiansk präst som
informator för sina barn, och denne höll hemligen gudstjänst om söndagarne för
sina landsmän. Men sedan detta av superintendenten blivit förbjudet, begärde
och erhöllo utländingarne kunglig tillåtelse att få hålla offentlig gudstjänst
med från Tyskland inkallad präst, tillåtelsen dock meddelad på det villkoret,
att denne skulle vara av den rena evangeliska läran. Redan 1623 hitkom
den förste tyske pastorn, och hava vi således från detta år en organiserad
tysk församling härstädes, sedermera uppkallad efter drottning Kristina.
År 1680 fingo även de tyska pastorerna genom kunglig kungörelse säte
och stämma i konsistorium.
Utom dessa två huvudförsamlingar fanns från stadens första tillvaro en
hospitalsforsamling, som var förenad med Örgryte, vilket var annex till
Göteborgs svenska kyrka till 1712. Från 1680 tillkommer Kronhus- eller
Garnisonsförsamlingen med sina gudstjänster i gamla kronhuset åren 1680—1898.
Och 1726 bildades Fattighus för samlingen. Denna blev liksom också
hospitalsforsamlingen upplöst 1883. Men även sedermera hade Fattighuset egen
predikant, vilket fortfarit även sedan dess pensionärer överflyttats till
Ålderdomshemmet 1896.
Allteftersom de inflyttade tyskarne och deras avkomlingar blevo
försvenskade till språk och sinnelag, uppstod hos många en önskan om svenska
gudstjänster i Kristine kyrka. En spänning uppstod fördenskull mellan det
svenska och det tyska partiet i församlingen, och lösningen på denna blev en
församlingsdelning. Genom kungligt brev den 16 okt. 1773 bestämdes, att
den ene av Kristine församlings pastorer hädanefter skulle vara svensk.
Följande år tillsattes den förste svenske kyrkoherden. Kristine svenska
församling räknar således sin tillvaro från år 1774. Pastor är
donrkapitels-ledamot.
Den sålunda uppkomna forsamlingsordningen bestod till 1883. Detta år
genomfördes den första kyrkliga territorialindelningen. Före denna tid
stod det stadens invånare fritt att oavsett bostad låta kyrkoskriva sig antingen
de ville i Domkyrko- eller Kristine församling. Till år 1873 hade även civila
rättighet att tillhöra Garnisonsförsamlingen. Men den 5 maj 1882 utfärdades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
