Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga och religiösa förhållanden. Av C. H. THÖLÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvarvarande icke-territoriella församlingar äro Kristine tyska och
Garnisonsförsamlingen. Personer tillhörande dessa församlingar undantogos
nämligen i kungl. förordningen av 5 maj 1882 från skyldigheten att tillhöra
territorialforsamlingen .
Den 1 okt. 1895 bildade Kungl. Andra Göta Artilleriregemente (numera
Smålands art.-reg:te) egen församling, men detta regemente förlädes 1898
från Göteborg till Jönköping.
Genom kungl. brev den 16 maj 1919 är förordnat, att Nya Varvet skall
införlivas med Göteborgs stad samt i kyrkligt avseende med Karl Johans
församling men att tiden och villkoren för denna införlivning skola
framdeles bestämmas. Förslag från kungl. kammarkollegiet angående dessa
bestämmelser är för närvarande på remiss till vederbörande myndigheter.
De olika forsamlingarne hade den 1 jan. 1923 följande folkmängdssiffror:
Vasa 33,010, Oscar Fredrik 27,414, Karl Johan 27,178,
Gamlestadsförsam-lingen 24,105, Annedal 17,735, Domkyrkoförsamlingen 15,434, Haga 13,228,
Masthuggs för samlingen 12,624, Kristine 12,579, Garnisonsförsamlingen 809
och Tyska församlingen 769 personer. Vid samma tid utgjorde
invånareantalet i Örgryte 22,687 och i Lundhy 20,559.
Den starka folkmängdsökningen i åtskilliga församlingar har gjort frågan
om ytterligare delning aktuell. Förslag är väckt och beslut av
kyrkofullmäktige fattat den 15 april 1919 angående delning av Vasa och Oscar Fredrik.
Men den förhandenvarande ekonomiska depressionen har åstadkommit
betänkligheter mot beslutets fulla genomförande, och ärendet ligger ännu
oavgjort hos Kungl. Maj:t.
Kyrkor
I närmaste samband med församlingsbildningen står uppförandet av
kyrkobyggnader. De första göteborgarne hade blott en tillfällig lokal för sina
gudstjänster. Till en ny svensk kyrka lades grunden 1626, och den var färdig
att invigas 1633, då den efter stadens grundläggare erhöll namnet Gustavi
kyrka. Krukan nedbrann 1721, återuppfördes men förstördes åter av elden
vid den stora eldsvådan 1802. Efter denna brand uppfördes den nuvarande
domkyrkan på samma plats och kunde öppnas för gudstjänster 1815. Först
1825 var den fullt färdig i sitt närvarande yttre skick; invändigt hava tid
efter annan förändringar genomförts, senaste gången 1915, varefter den
även till sitt inre ter sig sådan vi nu se den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
