- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
799

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga och religiösa förhållanden. Av C. H. THÖLÉN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till långt före Göteborg men nu ligga inom Göteborgs hank och stör, Örgryte
gamla och Lundby gamla kyrka, bägge från medeltiden. Ehuru icke längre
församlingskyrkor stå de likväl kvar såsom vördnadsvärda minnesmärken
och tagas ännu stundom i kyrkligt bruk.

Kyrkogårdar

Till kyrkans uppgift hör ock att bereda helgade viloplatser för de döda.
Den äldsta kyrkogården i Göteborg var belägen vid foten av Kvarnberget i
närheten av nuvarande Torggatan, varför denna ock från början kallades
Kvrkogårdsgränd. Denna kyrkogård användes dock icke längre än till år
1645. Från detta år till och med 1802 var det öppna området kring domkyrkan
begravningsplats för domkyrkoförsamlingen. Kristine kyrkogård låg omkring
Tyska kyrkan varjämte även många döda jordades under kyrkans golv.
Det är troligt, att så skett även i domkyrkan, fastän det numera icke kan
konstateras. Efter branden 1802 förbjöds all begravning inom själva staden,
och en ny begravningsplats anlades i närheten av gamla fattighuset. Det är
den nu s. k. gamla kyrkogården vid Stampgatan, vilken togs i bruk 1804.

Ungefär ett halvt århundrade var denna tillräcklig för sitt ändamål. Men
sedan krävdes ökat utrymme, och en ny stor kyrkogård iordningställdes på
Bagaregårdens ägor vid Redbergslid. Denna, som kallas Nya- eller Östra
begravningsplatsen, var färdig att invigas 1860. Det därvarande
bisättnings-kapellet byggdes 1861. På kyrkogården finnes även ett krematorium, som
uppfördes 1889.

För de nuvarande västligaste stadsdelarna funnos sedan gammalt två
begravningsplatser, Djurgårds- och Mariebergskyrkogårdarna, båda från
1700-talet. Vid tiden för Karl Johans församlings införlivande med Göteborg
voro dessa otillräckliga, vårföre snart en ny kyrkogård måste planeras. Vid
kyrkofullmäktiges sammanträde den 22 juni 1885 väcktes förslag av lektor
F. T. Blomstrand att antingen låta utvidga Mariebergs kyrkogård eller, om
detta visade sig outförbart, att anlägga en ny på Sanda. Det visade sig
nödvändigt att välja det sista alternativet, och den 3 nov. 1886 beslöt nämnda
institution att hos stadsfullmäktige göra framställning om behövligt område
på Älvsborgs Kungsladugårds ägor. Detta beviljades, och så tillkom vår
nyaste kyrkogård, Västra begravningsplatsen på Sanda. Den var färdig att
invigas för sitt ändamål den 8 nov. 1888. Den har sedan blivit utvidgad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free