Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolorna. Av JOH. OHLANDER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I äldre tider förekom ingen konstgjord belysning i skolorna. Läsningen
sökte man så mycket som möjligt undangöra vid dagsljus. Endast i
skolsalar, som användes för aftonskolor, funnos fotogenlampor, som dock
sedermera infördes även i andra läsrum. Vid början av 1890-talet började
gasbelysning införas i nybyggda skolhus, t. ex. Landalaskolan (1891), där dock
gaslågorna i början ej voro försedda med kupor utan fladdrade öppna. Snart
hade man dock allmänt infört Auers glödijuslampor i skolhusen.
Fig. 251. Lödöseskolan. Uppförd 1921.
Under de sista åren har man som regel såväl i nyare som äldre skolor infört
elektrisk belysning, i allmänhet enligt halvindirekt system.
För skolgårdarnas förskönande genom planteringar, en under årtionden
ganska försummad angelägenhet, hade spridda ansatser blivit gjorda under
det nya seklet. Behovet var emellertid ännu starkt iögonenfallande då
stadsfullmäktige 1915 anslogo ett belopp av 5,00:) kr. för skolgårdarnes
försättande i mera tilltalande skick. Det blev en stöt framåt.
Folkskolestyrelsen har på sista tiden kraftigt främjat det även inom lärarekåren med
värme omfattade strävandet att göra folkskolehusen och deras omgivningar
till hemvist för barn och blommor i förädlande umgänge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
