Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek och museer. Av L. WÅHLIN, A. L. ROMDAHL M. FL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till sin läggning kan Göteborgs Stadsbibliotek visserligen närmast synas
vara »ett lärt bibliotek», huvudsakligen avsett för vetenskaplig forskning,
men det har aldrig uraktlåtit att därjämte söka vara ett allmänt kommunalt
bibliotek, som har att tillgodose dels den praktiske mannens behov av
upplysningar i olika frågor och dels överhuvud allmänhetens behov av bildande
och underhållande läsning. En blick i journalen över de besökande och en
granskning av utlåningen visar också, att allmänheten livligt uppskattar
denna mera praktiska och populära sida av bibliotekets verksamhet. Med
hänsyn till böckernas bevarande för framtiden äro vissa grupper, t. ex.
prosa-vitterhet på svenska språket, undantagna från utlåning. Här suppleras
Stadsbiblioteket av stadens folkbibliotek.
När Göteborgs Stadsbibliotek vid stadens jubileumsfest blickar tillbaka
på de gångna åren, är det med djup tacksamhet till alla dem, som befordrat
dess utveckling, och när det riktar blicken framåt, sker det med tillförsikt och
förhoppning att fortfarande få vara inneslutet i myndigheters och enskildas
välvilja.
Göteborgs folkbibliotek
År 1861 grundade brukspatron James Dickson, med en för den tiden
ovanligt vidsynt blick, Göteborgs Stads Folkbibliotek eller — som det numera kallas
— Dicksonska Folkbiblioteket. Som lokal för detsamma uppläts av Robert
Dicksons stiftelse två bostadslägenheter i det stiftelsen tillhöriga huset nr 85
litt. E i Västra Haga. Brukspatron Dickson förband sig att betala årlig hyra
för lokalen, lät på sin bekostnad inreda den för ändamålet samt bestred alla
utgifter för bibliotekets uppsättning, underhåll och förvaltning. Biblioteket
erbjöd tillfälle till såväl läsning på stället av böcker och tidningar som
liem-lån av böcker.
Efter stiftarens död 1873 erhöll biblioteket enligt hans testamente en
summa av 100,000 rdr; av dessa medel skulle minst två tredjedelar anslås till
uppförande av en biblioteksbyggnad, under det att återstoden skulle bilda en
fond, vars avkastning skulle användas till husets och bibliotekets underhåll.
Inrättningen ställdes dessutom under Robert Dicksons stiftelses förvaltning
och inseende.
Under en lång följd av år befanns det donerade kapitalet ej kunna förslå
för donationsbestämmelsernas förverkligande. Emellertid växte fonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
