Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek och museer. Av L. WÅHLIN, A. L. ROMDAHL M. FL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen intendent, konstnären Gustaf Brusewitz, som med stort intresse
hop-bragte värdefulla samlingar, särskilt av kyrkliga föremål, vilka utan hans
mellankomst sannolikt i ett stort antal fall gått räddningslöst förlorade.
Konstavdelningen växte framför allt genom övertagande år 1865 av
Konstföreningens samlingar. Den tekniska avdelningen utbröts efter ett antal
år ur museet, varvid samlingarna överlämnades till stadens
undervisningsanstalter inom området som åskådningsmaterial.
Museets bibliotek utvecklades omsider till Göteborgs stadsbibliotek, som fr.
o. m. 1890 utgjort en självständig institution (se ovan).
Från en oansenlig början växte museets olika avdelningar snart nog till
verklig betydenhet, framför allt tack vare gåvor och donationer av enskilda
medborgare. Vid 1922 års slut uppskattades samlingarnas värde till
sammanlagt över 4,800,000 kronor.
För konst av delningen blev Bengt Friand Dahlgrens och Anna Lisa
Dahlgrens, f. Geijer, donation av den största betydelse. Genom överlämnandet
av deras konstsamling erhöll museet en viktig tillökning i sitt bestånd av
nordisk konst från 1850-, 60- och 70-talen, och genom den av dem donerade
inköpsfonden sattes museet i tillfälle att under 1880-talets genombrottsskede
göra en betydande insats i det svenska konstlivet genom förvärv av en rad
framstående och typiska verk. På grund av inköpsnämndens obundenhet
och framsynta blick vann Göteborgs unga konstmuseum under detta skede
ett försteg framför de mera gammalmodigt ledda statssamlingarna. Sedan
Pontus Fiirstenberg under 1880-talet påbörjat sin samling och trätt i livlig
förbindelse med de ledande av tidens unga konstnärsgeneration, gjorde sig
detta förhållande allt starkare gällande. Det är till stor del Fiirstenberg,
som genom värdefulla gåvor och kraftigt intresse för goda inköp bidragit
till att sätta den aktuella och levande prägeln på konstavdelningens
verksamhet under denna tid. Göteborgs Musei betydelse såsom en
huvudsamling för 1880- och 90-talens svenska konst befästes efter makarna
Fiirsten-bergs död genom de Fiirstenbergska samlingarnas överlämnande år 1902.
Sedan konstavdelningen år 1906 erhållit en konsthistoriskt och musealt
utbildad intendent, utvidgades planen för denna avdelning till större
mångsidighet i det att en handteckningssamling och en samling av modern grafik
upplades och mer intresse än förut ägnades åt förvärv av äldre svensk konst.
Till de gåvor av äldre gravyrer, vilka förut gjorts av Egron Lundgren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
