Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek och museer. Av L. WÅHLIN, A. L. ROMDAHL M. FL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny uppryckning erhöll teaterlivet genom besöket av Wilhelm
Djurström på hösten 1824. Hans sällskap ansågs såsom den ojämförligt bästa
teatertruppen i svenska landsorten, och han höll en förträfflig repertoar, vars
höjdpunkter voro sådana verk som Calderons »Eivet en dröm» och
Oehlen-schlägers »Axel och Valborg», det senare för första gången på svensk scen.
En längre säsong hade Fredrik Julius Widerberg (1825—26) under vilken
uppfördes »Hamlet» och icke mindre än tre Schiller-verk (»Kabal och kärlek »,
»Rövarbandet» och »Fiesco»). Även den lyriska delen av repertoaren var
tillgodosedd, och blev det ännu mer under en av Carl Wildners sejourer (1831),
då som största nyhet gavs för första gången »med Herrar Amateurers
gunstbenägna biträde» Webers romantiska opera »Friskytten».
I allmänhet spelas under 30- och 40-talen endast kortare tider. En trupp
stannade några veckor, kanske ett par månader, och ofta kunde det, trots
att numera två teaterbyggnader stodo till buds, gå ett halvår utan att någon
teaterföreställning ägde rum. En av de längsta sejourerna var — betecknande
nog för det stigande intresset för lyrisk teaterkonst — det tyska
operasällskapets, som under ledning av A. Heusser uppträdde först 2/8—15/11 1836
och därefter 19/9 1837 — 4/2 1838. Därunder fick Göteborg tillfälle att
stifta bekantskap med en rad av operalitteraturens förnämsta mästerverk:
Mozarts »Enleveringen ur seraljen», »Don Juan», »Titus» och »Trollflöjten»,
Aubers »Muraren» och »Den stumma», Rossinis »Barberaren», »Othello»
och »Italienskan i Algier», Méhuls »Joseph i Egypten», Meyerbeers »Robert
av Normandie» m. fl.
Genom dessa täta ombyten av sällskap, fick man dock tillfälle att, om
ock blott för ett fåtal dagar, se tidens främsta sceniska artister i vårt
land, såsom Pierre och Fredrik Deland, Olof Ulrik Torsslow, Georg
Dahl-qvist och Dars Kinmansson.
Den 15 september 1859 invigdes en ny teater i Göteborg, Nya eller som
den sedan 80-talet alltjämt kallas, Stora teatern. Man beklagade sig över
brist på trevnad i den gamla teatern, och framstående medborgare togo
initiativet till byggandet av ett nytt konsttempel. Man ville ha ett värdigare
hemvist för den dramatiska konsten i Göteborg, och med vilka förhoppningar
för en 113’ tid i teaterlivet man planerade denna nya teaterbyggnad, framgår
bland annat därav, att S. A. Hedlund offentligt pläderade för att den skulle
bliva stadens tillhörighet. Emellertid ägdes den till en början av ett bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
