Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek och museer. Av L. WÅHLIN, A. L. ROMDAHL M. FL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapat sig ett beståndande anseende som en av de starkaste krafterna i
Göte-borgs-musikens historia. Han gav även på konserter hela musiken till »Don
Juan» och »Trollflöjten» samt fortsatte med det sedan 1760-talet rådande
bruket att på långfredagen uppföra Pergolesis »Passionsmusique», d. v. s.
körverket »Stabat mater», vilket han ibland ersatte med Beethovens oratorium
»Christus am Oelberge».
Musiklivet under 1830- och 40-talen behärskas av inhemska och utländska
kringresande virtuoser, ofta av framstående rang, och företer en allt annat
Fig. 281. Göteborgs konserthus.
än enhetlig och målmedveten anblick. En ny tid börjar med böhmaren
Joseph Czapeks ankomst till Göteborg 1854. Han satte på nytt fart i dilettant
-musiken och samlade stadens alla musikaliska krafter till högst
aktningsvärda prestationer. Genom sin överlägsna personlighet förde hans landsman
Friedrich Smetana det nyvaknade musiklivet till en höjd, som huvudstaden
visste att avundas Göteborg. Smetanas tid hos oss omfattar fem säsonger
(okt. 1856—maj 1861) och därunder framföras stora kör-, orkester- och
kammarmusikverk, icke blott av Mozart och Beethoven utan även av de då mindre
kända Mendelssohn, Schumann och Gade. Det är säkerligen delvis Smetanas
stimulerande inflytande som 1862 ledde till bildandet av »Göteborgs orkester»,
som under Czapeks ledning under fyra säsonger gav ett antal subskriberade
konserter med goda symfoniska program.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
