Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta så litet, att det föreliggande ärendet icke kunde
företagas. ”Emedan förutan vice inspektören Jonas
Ekebom”, heter det t. ex. i nyssnämde resolutionsbok den
10 Maj 1670, ”allenast någre få af de 24 borgerskapets
män tillstädeskommo, nämligen Woldmar Frindt, Mats
Jordan Bakare, Olof Tollesson, Bengt Svensson Anckersmed
och Caspar Schröder, och man fördenskull intet till
bakugnstaxeringen göra kunde; alltså uppdrogs rådmännerne
Christian Schotte och Anders Svensson nu strax efter
middagen med de 24 män och rotemästarne på Rådhuset
sammanträda, och det förre års bakugnslängd med den
nye collationera, aktandes att de deruti en likhet träffa.
Det öfriga förbehåller sig magistraten”. Den behöfde
knappast göra sådana förbehåll. Den 27 Juni 1670
uppräknar underskulten Nils Andersson för magistraten, hvilke
af de 24 äldste, ”som äro hemma”, men tillägger, att desse
undskylla sig och vilja ”icke ytterligare för stadens
ärenders skull på rådhuset komparera”. Och i protokollet
den 17 Juli 1671 läses: ”Samma dag kom rådet med de
tjugu och fyra af borgerskapet tillsamman på rådhuset,
hvarest bemälte 24 blef förehållet hvad ansenligt förskott
stadens cassa för borgerskapet gjort hafver i
vaktpenningar och annat mera, hvilket hon, för andra oomgänglige
högnödige tarfvors skull, icke längre kan mista; vill
fördenskull en ny taxering öfver borgerskapet anställa,
förmedelst hvilken stadskassan kan blifva betalt; hvaröfver
magistraten reqvirerade, att borgerskapet sjelft ville
tillstädes vara; men som (sedan) de sig särskildt derom
betänkt hade, defererade de, tillbakakommandes, magistraten
taxan allena att förrätta, beropandes sig på rådmannen
Jacob von Ackern i synnerhet, att han borgerskapet och
dess vilkor väl skulle känna”. Och denna de äldstes
beskedlighet är icke inskränkt till blott borgerliga frågor.
Man läser i prot. den 14 Febr. 1671: ”Emedan såsom
icke allenast stadens välfångne privilegier förmå utan
också stadens och församlingens tarf och angelägenhet
kräfver, att en from lärd och gudfruktig man må väljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
