Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De val, med hvilka 1742 års riksdag inleddes, hade
utvisat det senare partiets öfvervigt. Hattpartiet kunde
icke tvifla på en förestående efterräkning. Enda
räddningen var att vinna tid, att finna något medel för
undanskjutande af den räfst, med hvilken mössorna hotade.
Medlet fanns, då tronföljarefrågan af baron H. Wrede den
13 Oktober 1742 på en omväg bragtes å bane å
riddarhuset.
Tronkandidaterna voro flera, men främst af alla stod
Karl XI:s dottersonson, hertigen af Holstein-Gottorp, Karl
Peter Ulrik. Allmänt trodde man, att, derest denne blefve
vald till tronföljare i Sverige, kejsarinnan Elisabeth skulle
låta beveka sig att sluta fred och återlemna de eröfrade
provinserna; i synnerhet föll det allmogen före, som vore
han, både genom sin börd och sin frändskap med ryska
kejsarinnan, vid valet sjelfskrifven. I enlighet med denna
stämning gick också bondeståndet till väga, då Wredes
memorial hos dem förekom till behandling; i stället för
att stanna vid frågan om den blifvande tronföljarens
trosbekännelse, derom memorialet rörde sig, förklarade sig
ståndet till sådan tronföljare utse hertigen af Holstein.
De öfriga stånden instämde i detta val. Men förr än
den valde om saken underrättats, hade han öfvergått till
grekisk-katolska trosbekännelsen samt blifvit förklarad för
rysk storfurste och tronföljare i ryska riket. De
sändebud, som affärdats för att till honom framföra svenska
riksständernas beslut, fingo återvända utan att hafva erhållit
löfte om någon af de fördelar, man förespeglat såsom
valets bestämdaste följder.
Tankarne rörande tronföljden samlade sig nu omkring
kronprinsen af Danmark, sedermera Fredrik V, och Adolf
Fredrik, hertig af Holstein-Gottorp. Den senare var
Rysslands kandidat; men danska kronprinsen omfattades med
största ifver af dem, som genom hans val hoppades bilda
ett stort skandinaviskt rike, hvilket skulle ingifva Ryssland
aktning och mellan hvars särskilda delar aldrig mera
något krig skulle förekomma, utan med nyvunnen endrägt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
