Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den andre uppträdde för eller emot. I öfverensstämmelse
med sin förut uttalade mening, ansåg Schening, att det
som i saken kunde angå ståndet, det ville säga afgifvande
af vitnesbörd öfver Göteborgsfullmägtiges redliga
uppförande, kunde utan remiss verkställas; men då denna
uppfattning af hufvudfrågan icke kunde påräkna framgång
nu mera än förr, hemstälde Alègre, att denna del af saken
måtte remitteras till sekreta utskottet.
Hans plan härmed genomskådades dock ofördröjligen
af Plomgren. ”Jag bifaller Hr Alègres förslag”, yttrade
han, ”emedan sekreta utskottet derigenom kunde få
anledning att förfara på lika sätt med Herr Rådman
Coopman som det gjort med mig”.
”Herr Borgmästaren Cervin tyckte detta vara af Hr
Plomgren passioné taladt”.
”Borgmästaren Cervin”, genmälde då Plomgren, ”säger
mig vara passioné, men jag har aldrig så förgått mig, att
jag proponerat, det någon ståndets ledamot skulle skiljas
ifrån dess säte och stämma i sekreta utskottet”.
Efter ytterligare tvist om propositionen återtog
Schening sin hemställan, röstning verkstäldes om remiss till
ståndets deputerade eller icke, och utföll med 27 ja mot
10 nej.
Saken kunde härmed anses vara afgjord, då herrar
deputerade utgjordes af lutter hattar: borgmästarne C.
G. Boberg, Lange och Georg Hollsten samt rådmannen
Amelberg. De inkommo den 27 Aug. med sitt utlåtande
i anledning af Cervins memorial; deruti förklarade de sig
hålla före, att den rättighet C. förmenat städernas meniga
borgerskap tillkomma, att efter behag och godtycke
återkalla sina riksdagsfullmägtige, vore stridande både mot
lag och billighet samt den tillförene uti sådana mål vid
ståndet brukeliga praxin, som den ock till allt för många
missbruk och oredor skulle bana en öppen väg; samt att,
hvad anginge Cervins afsigt att draga saken under öfrige
ståndens afgörande, så vore det redan med samtlige
ståndens resolutioner enligt, att icke allenast ståndets ostridiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
