Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter och Biskopar - 1. Mag. Silvester Johannis Phrygius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
präster.“ Den okände svarade: och jag är Gustavus
Adolphus, Rex Sueciæ. Äfven antaget att konungen kunde
vara okänd för den, som af honom utnämnts till
Superintendent, behöfver ej dennes svar anses förråda
“sjelfkärlek,“ föranledande blygsel; ty han uttryckte blott med
ett slags skaldefrihet hvad han i sjelfva verket var,
såvidt han kan antagas hafva ment “alla präster“ i sin
Superintendentia. En annan sägen är den, som starkt
påminner om det man känner om den store prädikanten
D. Pritius, som kallades till Hamburg att profprädika,
men gjorde det så studeradt och föga enkelt mot hvad
han eljest var känd för, att han gick miste om platsen.
På hans förundran deröfver, svarade Hamburgarne, att
då de sist hört honom, prädikade Guds Ande, men nu
hade han blott prädikat sjelf. Just detsamma säges
Phrygius om sig sjelf yttrat då konungen, efter afhörandet af
en prädikan, sagt, att det gick bättre sista (föregående)
gången. Emellertid efter åter en annan prädikan,
sannolikt mindre bunden, skall konungen hafva uppmuntrat
honom med dessa ord: “I heter Mag. Silvester, mäster för
alla präster, och I ären det ock.“
Hans utgifna skrifter uppräknas i B. Lex. Bland
dem förtjenar hans öfversättning af “Agon regius“ (Joh.
III:s dödskamp med konungens bekännelse att han sade
sig dö i sin barndoms katholska d. ä. lutherska tro)
särskild upmärksamhet. Stilprof ur en tr. likpräd. 1611
(öfver A. Ekeblad) öfver 2 Cor. 4: 17, 18, som så utföres:
1. om människiones lefvernes eländhet här på jorden; 2.
huruledes m:s blinda förnuft dömer om sådana
eländigheter; 3. hvarför de fromme blifva så qvalde; 4. huru vi
skole dessa... och den tillkommande härligheten upväga
och likna mot hvarandra.
Vi anföre derhos ett K. Br. undert. Gust. Ad.
Elfsborg 4/11 1624: “Mester Silvester“ klagar öfver att “tyska
prädikanten och församlingen ej rätta sig efter K. Br.
23/2 s. å. att utgöra til Superint:n dennes rättigheter,
såsom är påskemat, lijkstool och andra accidentier.“ Svar:
om obrottslig efterlefnad.
En anteckn. i Riksarch:t säger, att “1627 är
Phrygius sjuk til händer och fötter; ingen läkare vet hvad
det är... och att han rådes till att resa utrikes.“ Året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
