Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Superintendenter och Biskopar - 18. Dr. Carl Fredrik af Wingård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
at det var misskrifning af Kam.-Coll. rörande bpns rätt,
och Björck tackade medconsistoriales för deras biträde
at han segrat. — Till ärkebp fick W. s. å. i sitt Cons:o
1 röst. Mörner och J. O. Wallin fingo hvardera 3 til
3 rummet, då lottning, den de sjelfva skulle låta här
verkställa och dem derom tilskrifvas, afgjorde till M:s
förmån.
Längre ha vi ej medhunnit granska Cons. protoc:r.
Mera, än dessa, om honom torde Riksdagsprotocollerna
förete. Bivistade riksd. 1809 med säte på Riddarhuset;
o. s. v. Blef såsom bp en af de mäst betydande
politiska personer, och alltid en af de ultraconservativaste.
När omsider de politiska striderna blefvo som hetast och
han uttalade sig som alramäst energiskt (såsom i ett
Talmanstal till k. Oscar), väcktes deraf i det motsatta
lägret mot honom en förbittring, som t. o. m. blef
hotande för hans personliga säkerhet; men han ådagalade
dervid ett mod, som väckte äfven motståndares aktning.
Skola vi påminna om tidigare motstånd, så lemnades bevis
derom i en vidrig pamflett, kallad “den hvita hästen eller
C. F. af W.“
På lagen om årliga prästmöten höll han nästan lika litet
som företrädaren. Men hans prästmöteshandlingar
bedömdes af Tegnér såsom mönster för dylika. I dem gaf
han sig ock af med att vara bokgranskare. År 1826
invigde han ett nytt Gymnasiihus i Gb., hvilket han
lofvade en långt större varaktighet, än det fick. Såsom
Ephorus besökte han högtidligen, en och annan gång
hvarje termin, “föreläsningarne,“ lemnande dem stundom
med ett förmaningstal, och i ett sådant förklarade han
Luthers l. cateches och latinska grammatican vara de
böcker, af hvilka han mäst lärt.
Till ärkebp ansåg han sig nästan sjelfskrifven, redan
när Wallin blef, och dolde illa, eller rättare icke alls,
sin förtrytelse, när det slog fel; desto säkrare ansåg han
sig efter Wallins bortgång. Jfr. en del egendomliga
afskedstal i Gb. stiftstidning. Talare var han mer än
prädikant, likasom fadren varit det tvärtom. Talen höllos
fria, men alltid förut ordagrannt mediterade. Redan det
ofvan märkta anförandet kan tjena till proba mercis på
egendomligheten i hans diction. Tillfällighetstalare säges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
