Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - B. Græcæ l. Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 GR. LECTORER.
År 73 borde B. blifvit i sin ordning Rector gymn.
men Kullin erinrade om hans irrläror och fortgående (ny)
fiskalisk action på ett sätt, at B. ville kräfva uprättelse
för kränkt ära; Rector blef då Kullin, sedan Cons. på
anförda grunder förklarat at B. ej kunde antagas. Han
frågar, om han finge deltaga i prästexamen, derest han
inskränkte sig til det filologiska i N. T:t. Nej. S. å.
ankom justitiecancellären Liliestråle och anstälde med
mycken salvelse äfven förhör rörande Beyer och Rosén,
huruvida de “besinnat sig at genom Guds nåd öfvergifva de
irriga svedenborgska lärosatserna, eller “om de ämna
deruti fortfara?“ Beyer var den, som härpå afgaf svar
om hoppet “at en gång få deras oskuld ådagalagd.“
Härpå ett långt anförande, deri insinueras, at Biskops och
medconsistorialernas förföljelse mot B. och R. härledde
sig från af dem sjelfva vidgången okunnighet i de
skrifter, “om hvilkas vilfarelser de dock så mycket ordat“
och på hvilka de grundat sin dom at B. vore en
“kättare.“ På Liliestråles fråga, om de båda lectorerna “här
vid universitetet (sic) befatta sig med några theologica
eller predikoämbetet, svarades nej i kraft af K. M:ts
befallning. Han upläste derpå 2:ne latinska bref, dem
han nyligen fått om händer och hvilka “förrådde en öfvad
tankeförmåga lika visst som tycke af svedenborgianismen.“
Brefvet befans sedan vara af gymnasisten J. Lundblad.
Denne, framdeles El. professor i Lund, och Th. Torild
voro af Beyers lärjungar, som insupit hans meningar, de
mäst framstående, likasom de alltid, med aktning och
kärlek talade om denne sin lärare. År 75 anmälde bpn
om några Beyers dictata, cursus philosophicus, hvari
betänkliga uttryck förekommo. Beyer förklarade at det var
af afundsmän insinueradt, för “det stora tillopp af
ynglingar hans privata collegia hade.“ Ett af de
betänkligaste uttrycken ansågs vara: homo nascitur mere
corporeus, “hvilket tyckes stöta på materialismus.“ B. sökte
visa, att om det lästes i sammanhang, försvann
betänkligheten. Dictata skulle nu circulera Consist. emellan til
närmare granskning. Någon gång beträdes B. med
tvetalan, som lindrigast kan förklaras af prima regula juris:
nega. — “Med de solida studierna här har någon
ansenlig förbättring skett genom Roempke och Beyer, mine
vänner,“ skrifver Gothen. (68).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
