Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - C. Eloquentiæ (et poës.) Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 EL. LECTORER. 22
2
Vidare: Præses, guum videret, non ulla equidem vehementi oppositione
mea, sed suopte potius ingenio, quod minus cuncta feliciter expediret,
constringi atque impedire, coepit teterrima bile et rabiosissima
insultgtione inhorrescere, verbisque me diris destinare . . . infelicem me athletam
ex denio (?) irarum et virulentiæ vepribus modestissime reduxi, asserens
amica collatione non impetuosa linguæ acerbitate, quidquid agimus, agi
oportere ... nunquam propriæ caussæ desertor ero, quo minus
dilectissimas musas meas a quorumcunque zoilorum morsibus importunisque
Sycophantarum latratibus pro virili confidenter defendam.“ Hvem kan
nu afgöra, huru mycken sanning der är i dessa
gravamina mot T. för häftighet?
Om en särdeles lärdom vitnar hans edition af Grubhbs
Penu proverbiale, med den af honom gjorda “Tilökning“
tr. Sthm. 1677 och innehåller 167 sidor til de 914
Grubbs arbete uptager. (Upgiften 1667 i Sv. SK. Lit. 3:
417 torde ej vara exact). T:s Företal til samma bok är
dat. Sthm 478. Til försvar för införande äfven af yngre
ordspråk citerar han: Stulta hæc invidia est, cui cuncta
recentia sordent; invidia stultitia est, cui nova sola pla
cent: “hälst emädan dhet är en galin afwund dhe
gamblas vijse tal, som aff uhrminnes tijder äre brukade.
såsom dhe dher intet dogde, förackta, och afwug
galinskap, alt nytt såsom dhet skulle vara dhet bästa, allena,
gammalt oachtadt, behaga.“ Han beder läsaren, at hans
“enfaldiga dock välmente omdömers uptäckiande välville
ligen uhrsäckta, vijdlyftigheten med sit tolamod förkorta
korrtheten med sin välvillighet förlängia,“ o. s. v.
“Artäckningen“ på de autorer och skrifter, han rådfrågat,
uptager öfver 9 sidor och vitnar om stor beläsenhet.
Deribland har han (såsom “juris Studiosus“?) visat sig
synnerligen förtrogen med de gamle sv. landskapslagarne.
— Ftt stilprof, som visar ett eget slags vältalighet, ses
efter Rect. A. Sibergs likpredikan 1679, öfver “En afsak-
nad roos och ögnelust.“ Näml. Törning skrifver: En såda
roos eller lilja hafver then ähreborna ... matrona Ingeb. Olofsd. varil,
hvilken har prydt sit hus, planterat med barn och blomma sit äkter
skap, sett den blomstrande ungdomen städse an med blijdt ansigte, hañ
sin lust näst gudsfruktan af åkrar och ängar som af ädla stenar, sl
varit sin boning til prydnad, som the klare firmamentets ljusen stjer
norne thet hugneliga glädjehuset himmelen, gifvit the små ungdoms
blomstren sin barn et sådant lysande dygdesken, som jaspis i guld insat
lyser sampt med sine ögons ljuflige strålar sin k. man och maka
förltstat som thet ljufliga himmelska ögat solen then vidt begrepne jordene
krets.“ — Dog 1685. Var Lect. Westermans svåger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
