Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - D. Matheseos Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramzius. Wassenius. 185
ibm. 1676 och N. Nic. R. 1681, sannolikt hans bröder).
Magister i Upsala? Conrector (v. Rector) i Göteborg,
därpå Rector 1695. Lector 1712, och Rector gymnasii
1727. Stipendium Ramzianum är hans disposition. Död
1734, ogift. Af tvänne hans vota, båda något enfaldiga, se det
ena vid Lithovius. Det andra s. å. (1728), rörande förslag til
Skredsvik: ”väl vore, om enkan kunde blifva försörjd med en
sådan man, som vore för församlingen upbyglig”. D. 2/6 17234
påminde J. Benzelius, at ”Ramzius kan lefva mig ut, och vore väl
at, så framt han finge någon anstöt, någon af herrar Consistoriales
då besökte honom; dess disposition är skedd, men ej underskrifven,
som är essentielt”. Så skedde, och allt var i ordning, då R. dog
några månader därefter. — Han har utgifvit latinska hexametrar,
”hekatontastico” (100 versar) vid biskop Poppelmans död.
Birger Wassenius, född 1687 i Wassenda (däraf
namnet), son af drabanten Jonas Manquer. Från Skara
til Upsala 1712. Var redan 1717 känd såsom en af
sin tids betydande astronomer. Disputerade s. å. (under
Elvius) de Planeta Venere, dedicerande til Polhem, Em.
Swedenborg och sin far. Magister och ledamot af
Vetenskapssocieteten i Upsala 1722. Höll privata lectioner
med stort tillopp och förtroende. Lector d. g3g 1728.
Utmärkt lärare. Afträdde 1751 syslan mot halfva lönen,
samma vilkor på hvilket han mottagit hänne. Flyttade
til födelsebygden. Dog d. 12 1771 i Wenersborg och
begrofs i Wassenda. Gifte, se infra.
(Anm. En Wilh. A. Wassenius Gothob. disputerade i Upsala,
under Gardtman, 1679; slägt?). Ett löfte af Exc. Cronhielm om
academisk befordran kunde han ej utvänta. Öfvertalades af E.
Benzelius, som reste ned at mottaga Göteborgs stift, at möta i
Romeled eller Göteborg, för at mottaga lectionen efter den orkeslöse
Ramzius, 1726. — Genom hans ifver för detta sitt lectorskall ”tycktes
orten på en gång liksom blifva mathematisk”, i det hans föredrag
lockade til sig allt hvad tänkande ungdom där fanns. Först på
stora, sedan på lilla, Otterhällan upstälde han sin 20-fotiga tub, för
at därmed på klara aftonstunder visa himmelens fägring. Vid
Vetenskapsacademiens sammankomst d. 31 1843 anmärktes, at
Wassenius 100 år förut vid totala solförmörkelsen d. 2 1733 observerat
enahanda fenomen som Schumacher eller röda fläckar invid
månkanten, hvilket Vassenius meddelat Wetenskapssocieteten i London.
Observationen egde rum i Skansen Cronan. ”Denna
solförmörkelsedag var en af de ljusaste dagar i hans lif.” Därvid anförde han
denna vackra vers:
När rika Solens sken för fattig Måna brister,
hon blifver svart som beck och all sin fägring mister:
Ty lär, min vän, en ting utaf then gamla Måna,
at man ej yfvas bör af thet man måste låna!
Var ock den förste i Sverige, som uträknade Veneris gus
under solen 1761 296 g. st. Utgaf en disputation därom. Utgaf den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
