Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - E. Historiarum (et moral.) Lectores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 Hist. Lectorer.
flyttat en viss (Celsius) til Sunnanskogs. Alla tala om hans
myndighet, huru han reser omkring i nattrock och nattmössa, låtit
fruntimren kyssa sig på händerna m. m. Gud bevare oss ifrån en
sådan förman”. — Nägra mer strödda reflexioner och
”insinuationer”, såsom 1777: I Kullins synodaldisputation skola hela sidor
vara tagna ur Qvenstedt m. fl. En critik, upsatt af Gothenius
däremot yvar pueril (!) och grof, så at Tidningen refuserade at intaga
den. K. hotades i höstas med den critiquen af någon däruppe,
men om han sände 200 àå 300 D. Smt, så” etc. Är detta sant. så
är Salomonibref ej något nytt under våra dagars sol. S. å.: ”Vi
gräto ej öfver Gothenii affärd. . Men var det ej hiskeligt, at en
ung Ostindisk prest Br. skulle få Tanum, men det kostade ock
10,000 R:dr Smt. ... O. Ekebom skall gifta sig med Mubhl, ett
underligt engagement . . . Här blir stor festin vid H. M:ts
nedkomst. En oxe skall stekas, vin af två couleurer skall rinna, et
fyrverkeri som skall kosta 2,000 R:dr brännas . . . allt på magi-
stratens bekostnad”. Item må anmärkas, att Wallenstråle ansåg
adelskap vara en god merit at åberopa til förslagsföreträde vid
pastorater. Så vid Cederfeldts ansökan. Den åsigten delades ej af
J. Rosén, som dock var broder til ännu namnkunnigare adelsmän
än W. — W. hade gemenligen dåliga affärer. Så begärde hans
creditorer 1782 immission i hans lectorslön. Var äfven skyldig
Rectorscassan. Brukspatron Olsson i Carlshamn hade lånat honom
en summa, som länge förgäfves återkräfdes. ”Reser up, får löfte
om Kumla, där min farmors far varit Comminister”, skrifver han
vidare. ”W. har den nåden at vara känd . . . Han är alltid
behöfvande . . . välsinnad i sin politik och kanske mäst orthodox
där . . . med ett ord en skickelig biskop i mitt sinne”, skref
E. Schröderheim til kungen före Calmarutnämningen. Om W:s
verksamhet efter den tiden, i många delar, hälst beträffande
läroverket, berömd, få vi hänvisa til B. Lex. — ÄÅr 1795 skänkte och
sände han til Götheborgs Consistorium sin fars i olja målade och
väl träffade portrait ”med förgylda ramar”; och 1799, til uplysning
i Gbgs Stifts Historia, tvänne documenter: Utdrag ur Arendts
Danmarks och Norges fruktbare Herlighed, samt en Beskrifning om
Marks Härad. Vår förbindelse för hans flit och bidrag måste, som
af utförligheten synes, erkännas stor. — Gift: se ofvan. Lanneærus
insände bröllopsvers: ”Tityrs fullbordade sällhet”. 1790 uplyser W.
Stricker därom, at ”fru Scherman en tid varit hans förlofvade
fästmö”. Dottren Marg. Sofia blef g. m. Brukspatron Hoppenstedt.
W:s enka omgift med Commendanten i Calmar P. F. Fock. —
Skrifter, dels tryckta (mäst Tal), dels otryckta: se Westén och
Biogr. Lex.
A. W. Ekebom: 1785 fj. se sid. 147. — Hellberg:
1801... sid. 157. — Björck: 1804. se sid. 189. —
Myrberg: 1806 ... sid. 148.
Anders Godhe, född i Lundby His. 1789,
salteriinspektorsson. Stud. i Upsala 1807, magister 1812.
Gymnasiiadjunct 1814. Lector 1817 (jfr s. 177). Secreterare
i W. W. S. 1821. Tit. professor 1837. Dóöd 1848, ogift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
