Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - F. Filosofie Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Filos. Lectorer.
m. fl. åberopadt kyrkolagsförslag, märkligt äfven därför at han
söker inskrånka biskopsmyndigheten så mycket som möjligt. I
domcapitlets protocoller äro många sakrika anföranden af honom,
och täflade han med. Björck och Myrberg i den stränghet, som,
åtminstone i prestexamina, inflätade ej så sällan improbatur.
Särskildt anmärkningsvärdt funno vi, at han 1827, ensam, dömde
J. Torbjörnsson blott til varning för sjelfcommunionen, enär T.
ej kunde anses ha felat juridiskt annorlunda, än genom förargelse
därigenom gjord församlingen. S. å. klagar han, dock förgäfves,
däröfver at afvikande meningar i Capitlet ej alltid fingo åtfölja
besvärsmål til K. Maj:t. I ett af sina incendiära anföranden til
Capitlets protocoli (s. å.) skrifver L. Torbjörnsson, at biskopen
ytrat i skollärarnes närvaro: ”två gymnasiilärare hafva också
försökt att stångas med mig, en är qvar, den andre ligger i grafven;
men” etc. ”Biskopens mening är ej svår at förstå: den i grafven...
var professor Björck. och den andre är Lector Ekman, som för
herr biskopen torde blifva något oböjlig”. År 1829 föreslog Ekman,
vid behofvet af prester, at gå til K. Mj:t med underdånig begäran
at, om ej ledighet kunde beviljas af W. (v. Talman) at resa hem
och ordinera, H. Mj:t må ”i nåder tillåta domprosten för denna
gång sådan prästvigning förrätta”, hvarjämte Consistorium kunde
utbedja sig Wingårds ”benägna medverkan til en sådan underdånig
begäran”. (Detta låter nästan som en ironi, hvad det hos den
allvarsamme mannen säkerligen ej var, och herr Wadström visste
ej annat, än at ordination är en förrättning, som hittills
”uteslutande tilhört biskopliga värdigheten”; exemplen på motsatsen i
förra tider voro honom således okända, likasom den protestantiska
upfattningen af ordinationen). Flera gånger vald til riksdagsman —
och en bättre kunde svårligen utses — afsade han sig för sjuklighet.
Men L, N. O. blef han aldrig, ty tiden då denna värdighet gafs
långt mindre förtjente, än han, var ännu icke inne. — Var gift
med 1. Chr. M. Levgren, † 1819, blott 20 år gammal; — 2....
Claesson, som öfverlefde. Sonen Patrik, Med. doctor etc. — Skrifter:
se ofvan.
August Leopold Trana, född i Uddevalla 1810;
fadren, Handlande. Genomgick Gustafsbergs barnhus
och Göteborgs gymnasium. Stud. i Upsala 1830, och
magister 1836; condition hos professor Grubbe. E. o.
Bibliotheksamanuens ibm 1837. Bibliothekarie vid
Göteborgs gymnasium. Lector (vice 1838) 1848.
Ordförande i V. V. S. 1845. Rector gymnasii 1857. Prestv.
s. å. Sökte Winbergs pastorat (1 cl.), men på hans
lärdomsförtjenster, inbegripet Laudatur för
pastoralprofvet, gjordes ej afseende. Var en fin och nobel
personlighet, och hans tidiga död 1861 blef allmänt beklagad.
Var gift med Ulrica Leffler, (dotter af stadsmäklaren A. L.),
som öfverlefde. En son är präst. — Tryckta skrifter: academiska
specimina. — Elementarcurs i Psykologien, Gb. 1843 och 47. —
De epistola ad Galatas (pastoralspecimen); m. fl. se Rabe’s
matrikel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
