Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Breared
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 Breared.
mer tionde, än antecessor; men de Wville gifva efter som Gud gifver
årsväxten på jorden, och eftersom hela den socken är skogsbygd,
så kunde de icke föra säden i skaftet til prestgården efter hans
begäran”, ej heller förr brukeligt. Biskopen sade då: ”eftersom
herr Jöran varit deras kyrkoherde i 14 år och varit flitig och
oförsumlig i sitt kall och embete, villen I derföre nu vara enige, gifva
honom til, om han i någon måtto felat hafver?” Det som mäst
aggade dem, var at pastor klagat dem för Thinget, Landshöfdingen
och domaren. Pastor sade: ”låt oss frukta Gud och ingen tvifla
i någon måtto, at jag skall trätta på någon eller vara någon til
förtret, och hoppas til Gud, at vår kärlighet härefter skall blifva
större, än härtil varit hafver”. De hade varit 7 gånger til Things,
för pastors skull, och begärde betalning för omkostnader därvid;
hvilket beviljades. ”Så sade dn. Ep:us: Viljen I då förlåta af hjertat
eder kyrkoherde? Resp. ja”. Pastor likaså. ”Jag hafver gjort allt
hvad jag förmått och skall hålla öfver förlikningens uprätthållande”,
skrifver Klingius, tilläggande, som vanligt: ”Till yttermera visso
hafver jag detta med egen hand” etc. För öfrigt gåfvo alla Pastori
”it sanferdigt skutsmåhl, det loford och vitnesbörd at han i 14
års tijd hafver Guds rena och saliggörande ord för dem predikat
och fört it ostraffeligit och erbart lefverne, som en nitelskande
sjelesörjare och Guds ords tjenare böör och väll står”. ÄÅr 1668
begära pastores här och i Enslöf förskoning för halfva kongsskatten,
eftersom dessa församlingar skola tilförene legat uti ett giäld.
H. Maj:t svarar: nej. Året därpå var Friis afsatt, och den
oskyldiga anledningen därtil skall anföras vid Weddige. Upgiften i en
”Breareds Minnesbok”, at han ”varit efterhängen (sic) den Catholska
läran och ingalunda ville bortlägga den s. k. Röda boken” och at
detta varit orsaken til afsättningen, torde ej fordra vederläggning.
(Den ”röda boken”, om därmed menas Johan III:s, hvad hade hon
i Halland at beställa? Bexell har dock rude crude anfört det).
Lars Göransson, Friis, den förres son, som med
honom var inne i Consistorio i religionsfrågan d. 271 1668.
Mot Lars var intet i läran at anmärka. Blef förklarad
P. l. i början af 1669. Nämnes ock såsom sådan 1683. —
Var gift med Anna Maria Winbergia, se fj. Han har ut-
gifvit (försvenskad?) en boktingest kallad Morsus diaboli, och hans
portrait lär hänga på kyrkoväggen.
Lars Nilsson, Gadelius, “den så kallade Gadden“
(bror til Andr. i Thorestorp), var på Göteborgs
gymnasium 1668, och reste därifrån jämte Torbern Olai
Soterus til Abo. Han var “mycket qvick och raillerade
med Landshöfdingen“. Han responderade vid 1688 års
synod. Dog 1708 eller 1709.
En med namnet L. Gadd kom från Göteb. gymn. til Lund
1673, och en är i Lunds Album antecknad som stud. 1694: ”Laur.
Gadd”. Var gift med företrädarens enka; hon lär dött 1701, då
han lät upresa öfver henne ett epitaphium, som är i kyrkan, där
ock hans portrait hänger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
