Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Götheborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 Göteborg.
lopp: ”I hade sachte kunnat unna dem en breflapp, antingen de då
kommit eller icke”. Vidare därför at han vid disputationer eller
orationer sätter sig vid dörren, då han likväl är ”en Dioecesanus
et urbanus”. Erinrades, at han degraderat sig sjelf (från
Conrectoratet), ”och en Capellan sittie hos Collegas eller hvar han kan”.
Dömdes enhälligt til deprecation (afbön), och sedan han flera
gånger instält sig för at göra den i Consistorio, mente Episcopus, at
han borde göra en ”publica deprecatio”, hvartil dock assessores ej
ville samtycka.
Hans Wilhelmsson (el. “Williamsonius“), född 1650
(näml. “1703 var han 53 år gammal“). Stud. i Upsala.
Hofprest i Stockholm i åtskilliga grefliga hus.
Regementsprest vid Elfsborgs infanteri i nio år. Comminister här
omkr. 1689 och var det i 15 år. Synes varit en lika
positiv man, som den föregående, och lät äfven de fromma
förmännen Carlberg och Florander erfara det. Fick dock
1694 tilsägelse om bättre befordran, och blef Pastor i
Torup 1703.
Hade hos sig en Præceptor Flohsundius från Strengnäs stift,
som fick venia af Carlberg ”et par gånger at predika”. Befaldes
d. 7 1692 af Carlberg at härefter om Onsdagarne icke förklara
andra texter, än Augustanam Confessionem eller Articulos fidei i
ordning. S. å. började med honom en process i DC:t. Florander,
hans Pastor, anmälde, ”dock utan åklagan”, at, då han pingstafton
sändt herr Törnsten i sacristian til at skrifta, hade Wilhelmsson
jurando m. m. vägrat det. ”Bigtstolen kommer mig til”, sade han,
åberopande det han vore ordinarius och uftryckande sig i
vanvördiga ord mot Florander. Mag. OÖtterdahl besvärade sig ock
öfver herr Hans, at han med osanna föregifvelser sökt och lupit
efter pastoratet Lundby på Hisingen, som är anslaget til præbende.
D. 2 s. å. frågar Florander, om Præsidenten förbudit hr Hans
Gunthelius göra Ottesångarne; hvarpå svarades ja. Då sade
biskopen: Magistraten har intet med de sakerna at göra, utan Cons:m.
På svaret, at staden och magistraten ej voro med G. nöjde, sade
biskopen, at han och Cons:m förstå bättre, hvem som duglig är til
at förhöra ungdomen, göra Aftonböner etc. än någon annan,
gifvande därför hr Gunthelio ett godt lof och hederligit vitnesbörd.
Hans Wilh. hade nämligen angifvit Gunthelium för incapahbel til
ungdomens förhör och sagt at han sjelf sin Catechismum ej förstår.
Biskopen förordade mellertid Gunthelius därtil och sade til
Florander: ”han skall ingen lön begära af dig, utan låt honom hafva
den hugnaden, at han icke må falla i melancholi, hvartil han helt
benägen är”. Befalningen af d. 7 förnyades, och ”icke taga texter
här och där efter sitt eget godtyckio”. Men Wilh. mente det vara
för mycket at articuli fidei både om Ons- och Fredagar sanmt uti
Ottesångarna skulle predikas, och ansåg bättre at han finge, som i
Stockholm i några kyrkior sker, taga en bok af Biblien at utläggia.
Men honom ålägges at lyda. Begär då at få dilation (som beviljas)
med sådana dliimiar, til dess bokförare, som dagligen väntades
hit, komme, at han kunde få några subsidia. Ålägges at trakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
